Idag pratade vi om Rikard Palm (han från SVT som bloggvärlden rasar över petas till nattrapport) på lunchen. Jag sa att det var bloggvärlden och på facebook som förfasandet tagit oanade proportioner.
Då frågade min chef ut alla runt bordet om de bloggar. Jobbigt. Jag kände att jag var tvungen att svara ja men ändå inte för tänk om de letar upp bloggen. Sjukt jobbigt vore ju det. Men jag sa väl ett halvja typ.
Nu är det ju inte så lätt kanske att hitta hit bara sådär men ändå.
Thursday, November 27, 2008
Wednesday, November 26, 2008
Kuljappar!!!!
Uppmanades av Jenny och är väl inte sämre än att man kan delta.
Tre hårda klappar:
1. Plattång
2. En bra kamera
3. Vattenkokare
Tre mjuka klappar:
1. Fina mjuka kuddar och plädar till soffan
2. Bäddattiraljer, som exempelvis påslakanset o dyl
3. Långkalsonger
Tre viktiga klappar:
1. Fred på jorden
2. Ett bredare ansvar för att man faktiskt gör något åt miljön
3. Ett bättre Sverige för alla, inte bara de rika
Tre hårda klappar:
1. Plattång
2. En bra kamera
3. Vattenkokare
Tre mjuka klappar:
1. Fina mjuka kuddar och plädar till soffan
2. Bäddattiraljer, som exempelvis påslakanset o dyl
3. Långkalsonger
Tre viktiga klappar:
1. Fred på jorden
2. Ett bredare ansvar för att man faktiskt gör något åt miljön
3. Ett bättre Sverige för alla, inte bara de rika
Monday, November 24, 2008
Uppmaning
Fick en uppmaning av Ida att skriva glädjekällor så here it goes:
Jag är glad för att...
...det är vit och fin snö på marken
...det snart är första advent så man får julpynta
...jag ska måla om i hallen
...vår katt har världens bästa kattvakter som ska ha honom under tiden
...det var så trevligt att ha MASAI i helgen
...jag mår bättre nu
Ja, det var ju ganska trist?
Finns det verkligen inte nånting som jag är sprudlande glad för? Det där var väl lite mer tacksamhet än glädje kanske...
Jag är glad för att...
...det är vit och fin snö på marken
...det snart är första advent så man får julpynta
...jag ska måla om i hallen
...vår katt har världens bästa kattvakter som ska ha honom under tiden
...det var så trevligt att ha MASAI i helgen
...jag mår bättre nu
Ja, det var ju ganska trist?
Finns det verkligen inte nånting som jag är sprudlande glad för? Det där var väl lite mer tacksamhet än glädje kanske...
Friday, November 21, 2008
blaj
Snodde denna från nån bloggare nånstans som jag redan glömt. Är lite uttråkad här på jobbet...
DIN/DITT FÖRSTA:
operation: Ja, om man räknar att dra ut en tand som operation så var det -03 men annars: ingen operation gjord
piercing: ingen, endast hål i öron
sport: Handboll
husdjur: nej, mor var allergisk. Men syrran hade förstås fåglar
konsert: Det borde vara typ Orup i Kungsan i slutet av 80-talet
kärlek: Ojdå. På dagis var det Daniel
JUST NU:
äter du: ett päron
dricker du: Inget men siktar på vin ikväll!
lyssnar du på: Mina kollegors sorl i bakgrunden
väntar du på: Att få gå hem
har på du på dig: Blåjeans och en svart Fred Perry-piké
DIN FRAMTID:
barn: Ja gärna!
giftermål: Ja gärna!
karriär: Ja gärna!
VAD DU FÖREDRAR:
kramar eller kyssar? Kramar om de är långa och gosiga, kyssar om de är heta och passionerade
kortare eller längre? kortare arbetstid och längre ledighet
snygg mage eller snygga armar? Mage, of course, fast armarna kan också få bli fina
busig eller lydig? Nä, jag är nog ganska lydig och har alltid varit
HAR DU NÅGONSIN:
kysst en främling? Ja massor! =)
tappat bort glasögon/linser? nej, jag har ju inga från början så det är svårt
brutit ett ben? Nope
rymt hemifrån? Nej, jag gjorde inte sånt, jag var så stillsam
röntgats? Ja, en lungröntgen. Inte kul!
krossat någons hjärta? Hur ska man veta sånt? Det har jag säkert
nobbat någon (som haft känslor för dig)? Ja, haha, H till exempel
gråtit när någon dött? Ja självklart fast jag har varit ganska skonad från dödsfall hittills
TROR DU PÅ:
kärlek vid första ögonkastet? Nej, sånt tar tid. Däremot finns ju attraktion från första ögonkast, sånt tror jag ju stenhårt på men det behöver ju inte leda till kärlek
gud? Icke
mirakel? Ja, jag hoppas på de i alla fall
aliens? Ja, självklart. Spurber!
magi? Jag fattar inte? Vad är det att tro på?
ett himmelrike? Nej, inte sitter några där uppe och tittar ner på oss
tomten? Ja, småtomtar
änglar? Nej men andar
transformers? Haha, JA, självklart. ??? Jag fattar inte?
BLANDAT:
är du kär i någon? Ja absolut!
önskar du att du bodde någon annanstans? Ja, ibland önskar jag att drömvillan på Ingarö vore min NU
tycker andra att du är attraktiv? Vilken fråga! Självklart, jag är galet snygg!
dricker du? Haha, ja
använder du droger? Sånt intresserar mig inte (längre, haha)
vilket schampo använder du? Jag borde försöka göra något åt min mjäll men icke
vilken parfym använder du? DKNY Gröna Äpplet - lovely!
vad är du rädd för? Spindlar och att bli ensam
gillar du att tvätta? Nej, verkligen inte. Gör någon det? Önskar mig en tvättstuga inne, då blir livet så mkt enklare än att behöva dela med hela kvarteret.
DIN/DITT FÖRSTA:
operation: Ja, om man räknar att dra ut en tand som operation så var det -03 men annars: ingen operation gjord
piercing: ingen, endast hål i öron
sport: Handboll
husdjur: nej, mor var allergisk. Men syrran hade förstås fåglar
konsert: Det borde vara typ Orup i Kungsan i slutet av 80-talet
kärlek: Ojdå. På dagis var det Daniel
JUST NU:
äter du: ett päron
dricker du: Inget men siktar på vin ikväll!
lyssnar du på: Mina kollegors sorl i bakgrunden
väntar du på: Att få gå hem
har på du på dig: Blåjeans och en svart Fred Perry-piké
DIN FRAMTID:
barn: Ja gärna!
giftermål: Ja gärna!
karriär: Ja gärna!
VAD DU FÖREDRAR:
kramar eller kyssar? Kramar om de är långa och gosiga, kyssar om de är heta och passionerade
kortare eller längre? kortare arbetstid och längre ledighet
snygg mage eller snygga armar? Mage, of course, fast armarna kan också få bli fina
busig eller lydig? Nä, jag är nog ganska lydig och har alltid varit
HAR DU NÅGONSIN:
kysst en främling? Ja massor! =)
tappat bort glasögon/linser? nej, jag har ju inga från början så det är svårt
brutit ett ben? Nope
rymt hemifrån? Nej, jag gjorde inte sånt, jag var så stillsam
röntgats? Ja, en lungröntgen. Inte kul!
krossat någons hjärta? Hur ska man veta sånt? Det har jag säkert
nobbat någon (som haft känslor för dig)? Ja, haha, H till exempel
gråtit när någon dött? Ja självklart fast jag har varit ganska skonad från dödsfall hittills
TROR DU PÅ:
kärlek vid första ögonkastet? Nej, sånt tar tid. Däremot finns ju attraktion från första ögonkast, sånt tror jag ju stenhårt på men det behöver ju inte leda till kärlek
gud? Icke
mirakel? Ja, jag hoppas på de i alla fall
aliens? Ja, självklart. Spurber!
magi? Jag fattar inte? Vad är det att tro på?
ett himmelrike? Nej, inte sitter några där uppe och tittar ner på oss
tomten? Ja, småtomtar
änglar? Nej men andar
transformers? Haha, JA, självklart. ??? Jag fattar inte?
BLANDAT:
är du kär i någon? Ja absolut!
önskar du att du bodde någon annanstans? Ja, ibland önskar jag att drömvillan på Ingarö vore min NU
tycker andra att du är attraktiv? Vilken fråga! Självklart, jag är galet snygg!
dricker du? Haha, ja
använder du droger? Sånt intresserar mig inte (längre, haha)
vilket schampo använder du? Jag borde försöka göra något åt min mjäll men icke
vilken parfym använder du? DKNY Gröna Äpplet - lovely!
vad är du rädd för? Spindlar och att bli ensam
gillar du att tvätta? Nej, verkligen inte. Gör någon det? Önskar mig en tvättstuga inne, då blir livet så mkt enklare än att behöva dela med hela kvarteret.
Önskar
...att jag kunde lägga upp lite roliga bilder men det har jag inga här på jobbet. Så av det blir det intet.
Ja, nu mår jag i alla fall mycket bättre än jag gjort de senaste dagarna. Kanske för att locket för örat gick över och huvudvärken har gått ner betänkligt. Kanske också för att solen har skinit i tre dagar!!!!! Lovely! Man blir ju glad vid blotta tanken.
Lite irriterad är jag dock ang min mage för det här känns inte normalt alls. Det svider lixom. Jag tänkte i mitt stilla sinne att det kanske är magsår? Men jag känner mig inte så stressad direkt. Och P sa att när han hade det satt det högre upp. Det här sitter i de lägre regionerna. Ah, well, går det inte över får man väl gå till farbror doktorn och titta på vad det kan vara. Hoppas inte att det är nånting för jag orkar inte med att vara sjuk och gå på medicin.
För övrigt gick jag in på denna blogg idag:
Tungviktaren
Och blev så glad och inspirerad att nu måste jag bara ta tag i mig själv. Det går ju (uppenbarligen) att förändra sitt liv!
Ja, nu mår jag i alla fall mycket bättre än jag gjort de senaste dagarna. Kanske för att locket för örat gick över och huvudvärken har gått ner betänkligt. Kanske också för att solen har skinit i tre dagar!!!!! Lovely! Man blir ju glad vid blotta tanken.
Lite irriterad är jag dock ang min mage för det här känns inte normalt alls. Det svider lixom. Jag tänkte i mitt stilla sinne att det kanske är magsår? Men jag känner mig inte så stressad direkt. Och P sa att när han hade det satt det högre upp. Det här sitter i de lägre regionerna. Ah, well, går det inte över får man väl gå till farbror doktorn och titta på vad det kan vara. Hoppas inte att det är nånting för jag orkar inte med att vara sjuk och gå på medicin.
För övrigt gick jag in på denna blogg idag:
Tungviktaren
Och blev så glad och inspirerad att nu måste jag bara ta tag i mig själv. Det går ju (uppenbarligen) att förändra sitt liv!
Tuesday, November 18, 2008
Trött i örat
Jag hör ingenting på mitt vänstra öra. Jag vet inte vad det kan bero på. Jag har huvudvärk och är trött som tusan och igår var jag ljuskänslig och matt och lite yr. Eftersom jag aldrig har haft migrän så vet jag inte om man får kalla det för det men det var onekligen tendenser åt det hållet i alla fall. Så det var trist.
Idag sitter jag här på kontoret och hör inte ett dyft på ena örat och är lite vinglig. Sånt där sätter sig ju gärna på balansen.
Dessutom har jag ont i magen. Bara en sån sak.
I fredags var det ett miljöseminarium som vi i miljögruppen var på. Det var jättebra faktiskt, man blir ju alltid så galet inspirerad av allt sånt där. Men döm om min förvåning närIvan Dasa (från "vem kan slå filip och fredrik") plötsligt dök upp som föreläsare. Haha, det blev lite svårt att koncentrera sig.
Idag sitter jag här på kontoret och hör inte ett dyft på ena örat och är lite vinglig. Sånt där sätter sig ju gärna på balansen.
Dessutom har jag ont i magen. Bara en sån sak.
I fredags var det ett miljöseminarium som vi i miljögruppen var på. Det var jättebra faktiskt, man blir ju alltid så galet inspirerad av allt sånt där. Men döm om min förvåning närIvan Dasa (från "vem kan slå filip och fredrik") plötsligt dök upp som föreläsare. Haha, det blev lite svårt att koncentrera sig.
Monday, November 10, 2008
boooooring
Just nu är det relativt tråkigt här på min arbetsplats. Jag känner mig inte så inspirerad och arbetsuppgifterna börjar sina något - det märks att det är november.
Så imorgon kanske det får bli att ta tag i broschyrskåpet trots allt. Nånting måste jag göra innan jag ruttnar. Fast det kommer typ ta en dag att riva ut all skit och sen en dag att lägga in allting igen. Så det är ju rätt bra för då har två arbetsdagar gått förbi.
För övrigt var det riktigt skoj i helgen. Vi spelade in en skiva bland annat, det var en höjdare. Riktigt kul. Men sen var vi på Golden Hits - inte riktigt lika bra måste jag påstå. Maten var en katastrof och showen var ju inte så särskilt upplyftande. Men vi hade kul i alla fall, man har ju aldrig roligare än man gör sig. Och vi gjorde oss ganska roliga. Och så tog vi en drink eller två efter maten och sen var det dags att sova. Fast jag och min roomie låg och pratade till kl halv fem innan vi lyckades somna. Snacka om att vara helt slut dagen efter, riktigt trött var jag.
Sen var jag och P på Landet på lördagskvällen och åt. Trots att vi bott där vi bor i två års tid har vi aldrig lyckats ta oss dit så det var premiär. Det var trevligt! Vi drack en massa färgglada drinkar och blev ganska fulla, haha.
Det var länge sen jag var ute alla dagar en helg. Inte bra. Det ska inte upprepas på länge, så mkt kan jag säga.
Så imorgon kanske det får bli att ta tag i broschyrskåpet trots allt. Nånting måste jag göra innan jag ruttnar. Fast det kommer typ ta en dag att riva ut all skit och sen en dag att lägga in allting igen. Så det är ju rätt bra för då har två arbetsdagar gått förbi.
För övrigt var det riktigt skoj i helgen. Vi spelade in en skiva bland annat, det var en höjdare. Riktigt kul. Men sen var vi på Golden Hits - inte riktigt lika bra måste jag påstå. Maten var en katastrof och showen var ju inte så särskilt upplyftande. Men vi hade kul i alla fall, man har ju aldrig roligare än man gör sig. Och vi gjorde oss ganska roliga. Och så tog vi en drink eller två efter maten och sen var det dags att sova. Fast jag och min roomie låg och pratade till kl halv fem innan vi lyckades somna. Snacka om att vara helt slut dagen efter, riktigt trött var jag.
Sen var jag och P på Landet på lördagskvällen och åt. Trots att vi bott där vi bor i två års tid har vi aldrig lyckats ta oss dit så det var premiär. Det var trevligt! Vi drack en massa färgglada drinkar och blev ganska fulla, haha.
Det var länge sen jag var ute alla dagar en helg. Inte bra. Det ska inte upprepas på länge, så mkt kan jag säga.
Thursday, November 06, 2008
Jobba, jobba, joooobba
Idag har vi haft möte om vad vi ska göra de närmaste veckorna och vi assistenter vill gärna fylla vår tid med diverse nödvändiga ting. Så vi har beslutat att vi + praktikant ska rensa i broschyrskåpet - snacka om skitgöra. Men det är ju bättre att göra det än att inte göra någonting.
Sen får man ju se hur länge det är rensat och städat, lär ju bli kaos igen inom ett halvår skulle jag tippa. Men allt som är organiserat är bra och allt som får oss att fylla vår tid är bra.
Just nu är det alltså lite av en svacka här på kontoret.
Och imorgon ska vi ha jobbaktivitet. Det har varit hemligt vad vi ska göra men eftersom alla andra avdelningar visste så spred sig ordet snabbt. Vår chef tänkte lixom inte på att hålla det hemligt för alla andra, haha.
Men en sak är fortfarande hemlig och det är vår "teambuilding-aktivitet". Just nu spekuleras det i om vi ska spela in en julskiva. Herregud. Vi har provsjungit rudolf med röda mulen och bjällerklang här. Det låter ....sådär.
Sen får man ju se hur länge det är rensat och städat, lär ju bli kaos igen inom ett halvår skulle jag tippa. Men allt som är organiserat är bra och allt som får oss att fylla vår tid är bra.
Just nu är det alltså lite av en svacka här på kontoret.
Och imorgon ska vi ha jobbaktivitet. Det har varit hemligt vad vi ska göra men eftersom alla andra avdelningar visste så spred sig ordet snabbt. Vår chef tänkte lixom inte på att hålla det hemligt för alla andra, haha.
Men en sak är fortfarande hemlig och det är vår "teambuilding-aktivitet". Just nu spekuleras det i om vi ska spela in en julskiva. Herregud. Vi har provsjungit rudolf med röda mulen och bjällerklang här. Det låter ....sådär.
Tuesday, November 04, 2008
Avd kontrollbehov
Vid närmare eftertanke har jag mycket kvar vad gäller den biten. Jag är ganska oflexibel, klarar inte av att inte planera saker (till stort förtret och ibland även irritation för min sambo) och har extremt svårt att vara spontan och crazy. Att bara hitta på saker hux flux är inte min grej. Men å andra sidan händer det ju ibland så det kanske finns hopp om livet...
trött på november - redan!
Usch. November är inte någon upplyftande historia, det ska sägas.
Har surfat runt på olika bloggar idag, dumt kanske när man är på jobbet och borde göra sina sysslor haha, men vaf*n. Lite kul kan man väl få ha när allting annat är så trist.
Ibland när jag hamnar på sidor hos de som är, som jag, barn till en far med alkoholproblem så kan jag bli lite lätt nedstämd när jag ser hur mkt vi har gemensamt. Det är klart att det är skönt också på ett sätt att se att det finns fler som jag. Och att det faktiskt finns förklaringar till många av ens idiotiska issues. Eller, klart man inte får en förklaring rätt upp och ner för att någon har samma uppfattning om livet som jag men om det finns likheter mellan oss som har denna uppväxt så är det just dessa:
- man tror att man är värdelös
- man har ett enormt behov av kontroll
- man litar inte på människor
- man mår överlag lite dåligt
- man är irrationell i kritiska situationer
Och när andra, som jag själv, funderar på anledningar till dessa issues så är det nästan alltid så att dessa bottnar i en uppväxt där man:
- inte blev sedd
- inte ville verka onormal och konstig och ville inte att nån skulle veta
- inte har upplevt att personer håller vad de lovar
- inte känt sig älskad (= inte blir sedd)
- inte lärde sig hur man ska hantera sin ynklighet och ledsamhet
Och samtidigt så har ju min mamma gjort allt det där för mig så vafan är problemet lixom? Man pratar ofta om vuxna förebilder när man växer upp. Och det kan tyckas att en person räcker (och det tror jag verkligen) men när det är två närvarande personer och bara en person orkar ge, hur blir det då? Det blir en tomhet efter den andra personens närvaro som inte kan fyllas av den närvarande personen.
Och sen tycker jag ju att jag har sett alla dessa saker hos mig själv och jag försöker och försöker att jobba med de men det är inte så lätt. Det är betydligt enklare att bara stänga av systemet och gå in i de gamla vanorna. En sak som jag blivit mycket bättre på att hantera är mitt kontrollbehov - jag kan sova utan dörr till sovrummet, jag behöver inte passa tider och har överseende när andra inte gör det (fast det är lite känsligt för jag tycker att man ska passa tider), jag behöver inte veta vad alla gör exakt precis hela tiden, jag kan släppa taget.
Men min mor och syster tycker jag ska gå i terapi och kanske jag borde det. Men jag tycker att jag jobbar på rätt bra på egen hand med det här. Fast det är klart, kanske man snabbare fick verktygen att hantera allting med lite proffshjälp.
Och ibland så tänker jag att vafan, jag hade faktiskt en bra uppväxt. Det var inte nåt större fel på min pappa, han var väldigt omtänksam och riktigt rolig emellanåt. Det är bara sen som allting gick fel.
Hur som helst, det här blev ju blödigt. Men det är så det är den här tiden på året. En tid av förmultnande och död.
Har surfat runt på olika bloggar idag, dumt kanske när man är på jobbet och borde göra sina sysslor haha, men vaf*n. Lite kul kan man väl få ha när allting annat är så trist.
Ibland när jag hamnar på sidor hos de som är, som jag, barn till en far med alkoholproblem så kan jag bli lite lätt nedstämd när jag ser hur mkt vi har gemensamt. Det är klart att det är skönt också på ett sätt att se att det finns fler som jag. Och att det faktiskt finns förklaringar till många av ens idiotiska issues. Eller, klart man inte får en förklaring rätt upp och ner för att någon har samma uppfattning om livet som jag men om det finns likheter mellan oss som har denna uppväxt så är det just dessa:
- man tror att man är värdelös
- man har ett enormt behov av kontroll
- man litar inte på människor
- man mår överlag lite dåligt
- man är irrationell i kritiska situationer
Och när andra, som jag själv, funderar på anledningar till dessa issues så är det nästan alltid så att dessa bottnar i en uppväxt där man:
- inte blev sedd
- inte ville verka onormal och konstig och ville inte att nån skulle veta
- inte har upplevt att personer håller vad de lovar
- inte känt sig älskad (= inte blir sedd)
- inte lärde sig hur man ska hantera sin ynklighet och ledsamhet
Och samtidigt så har ju min mamma gjort allt det där för mig så vafan är problemet lixom? Man pratar ofta om vuxna förebilder när man växer upp. Och det kan tyckas att en person räcker (och det tror jag verkligen) men när det är två närvarande personer och bara en person orkar ge, hur blir det då? Det blir en tomhet efter den andra personens närvaro som inte kan fyllas av den närvarande personen.
Och sen tycker jag ju att jag har sett alla dessa saker hos mig själv och jag försöker och försöker att jobba med de men det är inte så lätt. Det är betydligt enklare att bara stänga av systemet och gå in i de gamla vanorna. En sak som jag blivit mycket bättre på att hantera är mitt kontrollbehov - jag kan sova utan dörr till sovrummet, jag behöver inte passa tider och har överseende när andra inte gör det (fast det är lite känsligt för jag tycker att man ska passa tider), jag behöver inte veta vad alla gör exakt precis hela tiden, jag kan släppa taget.
Men min mor och syster tycker jag ska gå i terapi och kanske jag borde det. Men jag tycker att jag jobbar på rätt bra på egen hand med det här. Fast det är klart, kanske man snabbare fick verktygen att hantera allting med lite proffshjälp.
Och ibland så tänker jag att vafan, jag hade faktiskt en bra uppväxt. Det var inte nåt större fel på min pappa, han var väldigt omtänksam och riktigt rolig emellanåt. Det är bara sen som allting gick fel.
Hur som helst, det här blev ju blödigt. Men det är så det är den här tiden på året. En tid av förmultnande och död.
Subscribe to:
Posts (Atom)