Hockeyfest?

Jag är sjukt nervös inför drabbningen ikväll faktiskt. Det kan ju sluta precis hur som helst men eftersom DIF vunnit de senaste fyra matcherna så känns ju sannolikheten att de vinner igen ganska minimal..

Hur som helst är det slutsålt så jag hoppas att det blir riktigt kul och bra drag ikväll!

Väntar otåligt

Det värsta med varsel är ju att ingen vet vad som händer. Utom ledningen förstås men de kniper igen såklart. Och så sa vår chef på morgonmötet "är det nån som har några frågor?". Såklart vi har frågor men hon kan/får ju inte svara på de så det spelar ju ändå ingen roll.
Jag hoppas de börjar tala om namnen i nästa vecka så man vet snart. Vi vet än så länge två definitiva namn i Göteborg och det känns ju hemskt att veta samtidigt vilka som får gå. Usch, det är ingen rolig historia det här.

Varsel

OK, det är inte 900 pax som får gå som i Telia och Volvos fall men ändock. Det är 14 tjänster som ska väck. Det var det som mötte oss måndag morgon kl 09.00. Vi vet inte så mkt mer än så men det är klart att de vet vilka de vill bli av med, de har ju antagligen gjort en lista. Om man tittar tjänster så är det ju så att jag är den med längst anställningstid på min tjänst. Men å andra sidan kanske de tar bort hela typen av tjänst och då har man ju inte mycket för det.
Det har spekulerats och funderats en del idag på kontoret men man kommer ju inte fram till så mkt. Det visar sig i sinom tid ändå, lixom. De sa i alla fall att alla enheter och kontor kommer att drabbas, det kommer att slå jämnt mot alla. Vårat ena kontor läggs ner men de som blir kvar i anställning flyttas till övriga Stockholms-kontor där de som fått gå har lämnat en tom stol.
Så nu har jag suttit och plöjt igenom LAS för att inte missa nånting som man har rätt till och så där. Jag är ju inte fackligt ansluten men å andra sidan har vi inte kollektivavtal ändå så jag vet inte vad jag skulle haft för nytta av de ändå. Håhåjaja. Det blir inte så kul stämning direkt.
Och jag som inte skulle dricka alkohol! Det har vi pratat om hela dagen idag att vi måste ta en öl och gnälla över våra chefer och våran situation. Så jag får det tufft nu framöver.

Och så tänker man ändå att ja, det är tur att man har betalat till a-kassan i alla fall! Men sen när man börjar se sig omkring lite och höra sig för så inser man att man får i alla fall inte ut mer än 80% av 18.700 kr, dvs 14.960 kr. FÖRE skatt. Men hallå, det betyder att efter skatt får man alltså ut ca 10.450 kr att leva på i månaden. Oavsett hur mkt man har tjänat innan. Det är ju inte rimligt nånstans. Det är ju faktiskt helt sjukt måste jag säga. Så det hade man ju inte mkt för, att betala de där jävla pengarna. Men å andra sidan, klart man ska vara glad för det är ju trots allt pengar som rullar in.

Men nu ska vi inte gå händelserna i förväg här för jag är ju inte uppsagd ännu! =)

dajme i huvudet och ont i halsen

Så mår jag precis just nu.

Det är intressant det här med att vara nykter. Det har ju inte varat så länge och tillfällen att vara vit har ju inte ramlat över mig direkt sen jag började för tio dagar sen.. men ändå. Jag har ju inte sagt det till nån för det känns så fånigt att säga det, det blir så stor grej. Och ändå är det ju inte det. Det är här det intressanta kommer in i bilden.
Varför är det egentligen så konstigt att vara vit? Att välja att inte dricka utan egentlig anledning? Alltså, en allmänt vedertagen anledning. Man måste antingen vara sjuk eller gravid för att det ska vara OK att man inte dricker. Det här vet jag ju verkligen sen innan men herregud, det är ju ändå lite fånigt inser jag. Och att ens vänner blir besvikna för att man inte dricker. Det var trots allt lite oväntat. Jag hoppas att jag är en rolig person att hänga med även utan alkohol??

Nåja, det blir väl till en vana till slut när jag har avstått ett visst antal gånger så kanske det inte är så konstigt längre. Det jag kommer att sakna mest är att dricka vin till maten! Bara sådär, när lusten faller på.

Åh, nu kom jag på att jag hoppas att det inte är nån jobb-grej planerad snart, det kommer ju verkligen sätta igång rykten som är helt ogrundade.

Bäbisar

Alla dessa nyfödda eller strax to be-bäbisar.
Är det bara jag som tycker det eller är de överallt?

Funderingar

Min syster ringde mig i veckan och berättade att pappa hade ringt. Hon var inte hemma men kände sig tvungen att ringa upp och då var han nykter och de hade tydligen ett rätt intressant samtal. Han sa bland annat att han hade träffat sin bror med familj (kors i taket! när vi fortfarande var en "familj" så var det mamma som skötte de kontakterna...) och att våra kusiner "jättegärna vill ha kontakt" med oss. Eh? Jag har inte träffat de sen -97 eller nåt liknande. Om de så gärna vill ha kontakt är det väl bara att höra av sig.
Han frågade även om jag var arg på honom och om jag var det så kunde hon hälsa att jag skulle ringa honom så han fick veta för han ville gärna ha kontakt med mig (intressant är ju att han tror att jag är arg på honom, då tycker han alltså att jag har anledning att vara det - eller?). Han sa att han inte hade pratat med mig sen jag bodde i Karlstad. Jag har aldrig bott i Karlstad men jag antar att han menade Branäs-säsongen. Jag minns knappt att jag sett honom sen före tvåtusentalet men jag antar att han med "pratat med mig" menar att han kom hem och skottade/klippte gräset och muttrade ett hej i förbifarten nån gång. P har ju faktiskt träffat honom nån gång sådär så det måste ju varit efter 2003 som jag såg honom sist men jag har inget minne av att ha pratat med honom ordentligt sen typ 97 kanske. Han var ju exempelvis inte med på min artonårsfest 98 (och jag minns att M's mamma frågade vart min pappa var och jag svarade att jag inte visste, det hade hon inte riktigt räknat med som svar).

Och i helgen läste jag Hillevi Wahls bok "kärleksbarnet". Jag har ju läst "Anhörig" och "Mig äger ingen" också om att växa upp med alkoholberoende föräldrar. Det är ju sån misär! Jag hade ju aldrig nån sån misär, såklart (eller vadå såklart, jag var tvungen att ringa syrran och dubbelkolla att jag inte hade förträngt nåt eller så och att det faktiskt inte var den där misären i våra liv när vi växte upp men hon gjorde mig lugn på den punkten). Hur som helst, jag funderade mycket på det här alltså under helgen.
Men det som jag mest tänkte på var att han sa att han vill ha kontakt med mig och hur det fick mig att känna. Kändes det bra? Tröttsamt? Irriterande? Läskigt? Vill jag ha kontakt? Orkar jag med det? Eller har jag lagt det bakom mig?
Jag kom förstås inte fram till nåt. Men jag tänker inte ringa honom, iallafall inte nu. Jag vill inte. Men jag försökte vara uppmärksam på mina känslor när jag pratade med syrran. Blev jag glad över att han vill träffa mig? Jag tror inte det. Jag är lite luttrad kanske, man har blivit besviken så många gånger. Men å andra sidan, det kanske behövs för att bli hel?

Boken gav mig även tillfälle att fundera på mina relationer. Jag har ju aldrig trott på när nån säger till mig att de tycker om/älskar mig. Jag har ju lixom ansett mig vara ovärdig kärlek (alltså på ett undermedvetet plan, självklart är jag värd att älska och älskas, det är ALLA människor!) och har extremt svårt för att ta emot kärlek. Jag tänkte på P och hur mkt skit jag har gett honom under åren. Jag menar, vi har varit tillsammans i snart 6 år och jag är fortfarande övertygad om att han kommer lämna mig imorgon. Men han kanske faktiskt inte kommer göra det? Han kanske faktiskt vill vara med mig för resten av livet?
Jag kan säga att DET var en överväldigande tanke, nästan så jag knappt klarade av den när den kom över mig.

Att köra bil

Jag är trött idag. Har börjat åtta eftersom jag vill gå hem tidigare idag då vi ska till landet. Och P och katten får skjuts ut av hans far idag på dagen eftersom de båda är lediga idag så jag ska åka ut själv. Jättebra tänkte jag, jag går och hämtar bilen på lunchen så jag kan sticka direkt vid halv fem. Men sen tänkte jag ett steg längre och insåg då att jag får köra ut helt själv i totalt mörker på vinterväglag. Det är inte min starkaste sida kan jag säga så så nu fick jag lite ångest över det. Men det ska nog gå bra. Jag sa till P att om jag inte kommit ut i rimlig tid får de väl åka ut och leta efter mig...

Oförskämt pigg

Jag är faktiskt det. Det kan ha med att göra att jag har varit ledig i två veckor och helt kopplat bort jobbet (vilket jag är mkt bra på faktiskt för övrigt, när man går från jobbet lämnar det bakom sig tills det är dags att gå tillbaka nästa gång).
Nu ska jag pricka listor för ett visst program som kommer att sändas i TV4 i vår. Hoppas alla kom med, annars har vi ett problem.

Orkar man verkligen uppdatera?

Eller ska man kanske bara konstatera att ledigheten har varit bra, jag fick en del av det jag önskade i julklapp och nyår var mkt trevligt hemma hos J. Jag tror det.

I helgen ska vi till landet. Jag tror att det kan hjälpa mig att förlänga ledigheten. Det är trots allt bara tre arbetsdagar denna vecka.

Idag har jag varit effektiv, jag har bokat in en klipp- och färgtid hos frissan (MYCKET nödvändigt), ändrat min tid hos optiker, bokat biljetter och bokat bil inför helgen. Däremot har jag inte jobbat så mkt men det kan man ju börja med imorgon, haha.

Julledigt

Åh va skönt att det är över nu. Det var jättejobbigt att gå ifrån kontoret idag eftersom jag inte är tillbaka förrän sjunde januari. Hur ska man veta att man inte glömt nåt? Fy fan säger jag bara. Men jag hoppas och tror att allting blev klart. Annars sitter man väl lite pyrt till.
Idag var vi två assistenter på plats och INGEN projektledare. Så jag och M bestämde att vi skulle slå oss fria med frasen "vi har inget ekonomiskt ansvar, det står i vår arbetsbeskrivning". Vi får väl se om det håller... Men allvarligt, egentligen ska det vara minst fyra på plats och arbeta under semestertider och dessutom ska det vara minst två projektledare. Hallå, chefen? Kanske ska ta och styra upp det här lite.

Ah, well, nu skiter vi i det. Jag behöver inte tänka på det förrän i januari igen! Om de inte ringer förstås, vilket de lär göra på måndag när de som jobbar inser att de fått uppgifter att ta tag i under tiden de var borta. Men den dagen, den sorgen.

Nu sitter jag med en otroligt klängig och orolig kisse i knät som svassar runt mina ben och vill gosa och vägrar lämna min sida och väntar på att taxin ska komma och hämta upp mig och mina fyra (!) väskor med julklappar.
Jag tror jag lägger ner dateriet tills efter nyår. Vi hörs 2009!!!

Tills dess:

GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Petra Mede

Jag har aldrig förstått hennes storhet. Jag tycker hon är babblig, okoncentrerad och inte särskilt rolig. Hon tappar ofta tråden och säger extremt mycket "eeeh" emellan sina ord och så skriker hon. Hon ska ju föreställa en lyckad kvinnlig komiker men jag är högst tveksam till att hon är det. Jag tycker hon är skitjobbig, helt enkelt.
Och nu ska hon leda Melodifestivalen? Jag är måttligt road.

Inför julen

Det är alldeles för mkt att göra så här inför julen. Jag förstår inte. Det ska vara lugnt och behagligt och ingenting att göra så att man bara kan dricka glögg och prata med kollegorna och springa på stan och handla klappar. Men icke! Denna december har varit helt hysteriskt. Förra veckan var helt galen, jag trodde inte att jag skulle orka med. Men nu känns det bättre, jag tror jag har kontroll på grejerna och att jag kommer att kunna gå på julledighet trots allt... =)

Julfesten var trevlig. Vi åt och drack och Attack! spelade Oa hela natten. Och sen fick jag skjuts hem vid halv elva så det blev inte så sent. Så på torsdagen var jag inte bakis! SKÖNT.

Julfest

Idag ska vi ha julfest på jobbet. Jag tillhör inte de som får ångest och tycker sånt är trist/jobbigt/oroligt på nåt sätt. Jag tycker det är ganska trevligt. Jag har inga problem med att se mina kollegor som just kollegor heller, det betyder ju inte att man måste aldrig umgås utanför arbetet. En del är ju väldigt avgränsande på att "det här är jobb" och "det här är privat".
Läste nån krönika häromdagen om temat julfest och den personen skrev typ att alla tappar hämningarna, allt är tillåtet, folk blir fulla, folk gör dumma saker och så vidare och så vidare och varför måste man umgås med sina kollegor om man inte vill?
Jamen, gör inte det då. Gå inte. Eller om du känner dig tvingad att gå, avlägsna dig så fort middagen är klar. Jag menar, varför göra det till en sån stor grej?

Jag fattar inte varför man öht måste göra en massa saker till stora grejer. Saker är vad saker är. Punkt slut.

Gävle borta

Det här kommer att gå till världshistorien!
Jag är så sjukt taggad. Bränn bocken Djurgårn!

vilken jäkla vecka

Vanligtvis i december är det lugnt och skönt här på kontoret och man har tid att göra allt det där man inte hinner med annars (eller så kan man bara surfa runt på nätet...) men denna vecka har varit helt hysterisk.
Fem hemsidor som ska upp, ett gäng individuella biljetter som ska ut före jul, en tv-serie som ska ha en massa deltagare och produktionspersonal ska ut med typ sjuttio individuella biljetter, två förfrågningar i januari som är bråttom, bråttom. Oh, dear. Man får hoppas att det är lugnare nästa vecka.

I helgen var det adventsfika. Man bjuder ju ett gäng med människor på sånt här och så räknar man med att ett par stycken inte dyker upp. M dök inte upp och S+P dök inte upp (och J+familj och P men de bjöds mest för syns skull...). I övrigt dök alla upp! Galet. Det var runt 25-30 personer i vår lägenhet samtidigt. Det hade vi inte riktigt räknat med faktiskt. Det var trång, varmt men ändå rätt trevligt. Tyvärr hann man ju inte umgås med alla samtidigt, det var lite jobbigt. Och dessutom kände ju inte alla varandra så jag vet inte folk hade nåt att prata om. Men fikat och glöggen gick åt i alla fall! Vi får väl se hur många som dyker upp nästa gång, haha! De kanske fick nog detta år.

Och vårat fina pepparkakshus rasade helt ihop, vi var tvungna att hiva det rätt snart efter att gästerna gått... =(

Julstök

Åh, det är underbart att julstöka när det är precis så där härligt och idylliskt som man tror att det ska vara. Vi har gjort årets glögg, bakat pepparkakshus och lyssnat på julmusik och slagit in lite klappar... Lovely!

Årets glögg håller på att hällas upp på flaskan...

Tre flaskor blev det.
Vi har inte varit så ambitiösa att vi gjort vår egen etikett tyvärr...

Pepparkaksdegen kavlas ut...

Årets pepparkakshus skulle bli Cheops Pyramiderna men det blev bara två och dessutom så hamnade de i lingonskogen och står tillsammans med fyra ljusstakar så det blev en alldeles egenkomponerad adventsljusstake! =)

En annan av årets adventsljusstakar.
Den måste brinna lite varje dag för att minska. Myyyys!

helg, helg, helg!!!

Åh jag är så sjuuuuuuuuuuuuuuuuukt glad att det är helg. Jag vill bara hem och vara ledig NU på en gång!

Shoppa?

Funderar på att åka till Globen och handla lite om 15 minuter när jag slutar jobbet. Men jag kan inte riktigt bestämma mig? Är det kul?
Jag tror jag har en sjukt bra julklapp till Oliven där (fast ja, jag vet, det är P som ska handla till hans familj... men jag kan inte låta blì!) och så kanske man kan hitta nåt annat bra som kan inhandlas.

Igår köpte jag en kuljapp till I's 2-åring (snart två). Den är så bra! Men det blev dyrt. Jag hade kanske tänkt mig halva priset men vafan, det är ju en så sjukt bra julklapp så det fanns inte något alternativ, jag var bara tvungen att köpa den!
Jag har även kommit en bit med familjen men det är galet svårt tycker jag. Tonårspojkar, vad fan köper man till de? 18 och 16 år, de är ju knappt ens pojkar längre... Men hur som helst så är det svååååårt att få till nåt. Jag har fått en önskelista från han som är äldst men inte från bror hans. Nåväl, det blir nog bra.

Facebook och bloggar

En sak som jag har kommit på nu när det är lite lugnare på jobbet är att man kan ju gå in på alla ens vänner på facebook och se vilka som har lagt ut sin bloggadress på sin info. Det är lite roligt faktiskt. Men jag tog bort min därifrån för att ingen ska hitta hit. Haha, jag är så långt från blogg-horeriet som man kan komma.

Fylla

I lördags åkte jag på en riktig fylla. Det var faktiskt länge sen jag var så berusad. Jag sms:ade till exempel en massa människor (exempelvis en gammal flirt!) mitt i natten och undrade vad de gjorde för kul och när jag vaknade på morgonen hade jag glömt det. Jag trillade även nerför en trappa och gjorde mig illa i foten, vilket jag också märkte när jag vaknade på morgonen och hade asont och inte kom ihåg varför (till en början, sen kom dock minnet tillbaka). Jag kom inte heller riktigt ihåg hur jag kom hem. Eller jag vet att jag åkte taxi och att det kostade 230 kr och att jag betalade kontant men annars är det nog ett stort svart hål.
Jag tror att jag kanske tog en snabbt, snabbt, litet, litet bloss på en cigarett också eller kanske är det ett påhittat minne för att jag var rätt röksugen (eller ganska mycket) flera gånger under kvällen. Men det försöker jag förtränga om det nu är sant, för det hoppas jag verkligen inte händer igen i så fall.

Ah well, man är fortfarande under trettio, då kan man väl få bete sig på det här viset lite då och nu? Jag menar, jag gör det ju verkligen inte varje gång jag går ut och ens vänner gifter sig ju bara en gång (förhoppningsvis) så då kan man väl få slå på stort? Kom igen, snälla, håll med mig här...