Jag är totalt oinspirerad.
Visst är det konstigt att när saker och ting flyter på och det mesta är bra och man känner sig rätt nöjd så är man sjukt dålig på att leva i nuet, man ser bara framåt och strävar efter nån slags "bliss" som ska infinna sig nån gång på andra sidan halvåret, typ.
Men när man mår lite styvtjockt och halvtaskigt och livet känns allmänt deprimerande och man inte har lust med något, då är det omöjligt att inte leva i nuet. Då är det extremt svårt att se längre fram än näsan räcker.
Kan någon tala om varför det är så?
Jag har dessutom en massa saker att se fram emot som är mer eller mindre roliga så det borde inte vara så här. Men så är det. Och det är snart november. Inte särskilt upplyftande, om någon trodde det.
3 comments:
sara, jag håller verkligen med, men jag tycker att det är svårt generellt att leva i nuet generellt.
plus - varför kan man inte ta bort/redigera när man märker att kommentaren man just skrivit blev helt idotiskt? (så går det när man läser blogg och titta på tv samtidigt.)
Ja, visst är det irriterande, man vill ju kanske redigera sitt inlägg.
Och för övrigt är det som du säger, det är svårt att leva i nuet generellt sett men när man mår lite halvtaskigt och tycker livet är trist så ser man verkligen ingen ljusning i fjärran.
Post a Comment