Igår åkte jag till mor och skulle hjälpa henne med att packa inför flytten. Hon trodde att hon skulle flytta den 10e aug men det verkar som att det blir ändrat till den 20e istället. Hursomhelst, jag var helt slut. Magen, huvudet och själen snurrade. Så jag låg mest och tittade på fram till halv elva då jag slocknade och sov, sov, sov tills mor skrek "FY SATAN" och jag trodde i mitt yrvakna tillstånd att det var obehöriga i huset men det visade sig vara en spindel. Inte bra. Men jag lyckades somna om och känner mig faktiskt lite mer utvilad idag.
Men jag tror att det som gör att jag mår såhär och är lite halvt nere och utslagen är en backlash på all skit som hänt de senaste ett och halvt åren. Alla vänner som försvann, alla pengar som försvann, all social samvaro som försvann, all tid jag plötsligt hade till att göra ingenting, all anspänning i mitt förhållande, alla relationer som förändrats, hela förvandlingen till den jag är idag. Det var hårt men jag tror att det är över nu och nu släpper ngn slags spänning. Ungefär som när jag åkte fritt fall (vilket ju faktiskt är helt sjukt att jag har gjort, höjdrädd och farträdd som jag är...) och grät i en kvart efteråt när spänningen släppte och jag fattade att jag överlevt.
Typ så.
2 comments:
Ja, det där känns som att jag också går igenom för tillfället. Har inte lust att göra nåt och bara funderar över livet och hur allt har förändrats och vad som egentligen hände för att det skulle bli så. Inte för att allt förändrats till det sämre men min funderarhjärna har slagit till och gjort mig nedstämd.
Jag förstår PRECIS. Ta hand om dig.
Post a Comment