Pinsamt!!!

Jag och P hade kärlekskväll igår. Vi åt BBQ på Hässelby slott i deras slottspark och drack lite öl, sedan gick vi på bio och såg piraterna och så sov vi på hotell Rica Sthlm. Jättetrevligt att sätta lite guldkant på tillvaron sådär hux flux.
Imorse kompade jag ut en tim och tog sovmorgon för att hinna med hotellfrukosten. Jätteskönt! Duschade, gjorde oss i ordning och gick ner till frukosten för att bli mätta innan jobbet. När vi var klara var det lite bråttom till tåget så vi fick skynda oss. Kom till jobbet, jobbat lite och faxar iväg en voucher till ett hotell och inser att FAN jag har inte checkat ut från hotellet!!!
Fy fan va pinsamt! Jag fick ringa och säga att "ja, hehe, jag är ju inte kvar, hade lite bråttom i morse men nu checkar jag ut". Usch! Kunde inte låta bli att lägga till "ja, vi som är i branschen är ju värst på sånt här", då skrattade hon bara.

Det är verkligen sant. Vi resesäljare har en tendens att säga till våra kunder att det är så smidigt och du behöver bara ett bokningsnr och checka in i automaten, jättelätt! Men när vi själva ska ut och resa glömmer vi pass, bokningsnr, procedurer och allt som man bara kan glömma. Vi är verkligen värst när det gäller sånt där. Verkligen pinsamt. Vi vet ju hur viktigt det är med rättstavade namn och att vara i tid för incheckning och sånt men vi är alltid ute i sista minuten.
Ja, herregud. Det hade kunnat blivit dyrt det här, kl 12 gick utcheckningstiden ut. Man får hoppas att man har lärt sig en läxa.

Bröllop

Jag har dragits med av den här bröllopshetsen som är här på jobbet och tänker bara på hur mitt bröllop ska vara. Jag har surfat runt på bröllopstorget, tittat på (hiskeliga) bröllopsklänningar, tittat på ringar och börjat fundera så smått på i vilken typ av lokal man ska vara i. Hallå, jag ska inte gifta mig!!! I alla fall inte NU.
Och så var jag på middag hos J igår, jättetrevligt var det. Vi åt tomatsoppa med fetaost i och typ världens godaste bröd. Och pratade bara om bröllop. Hela kvällen. Och hon ska inte heller gifta sig än på ett tag. Ingen av oss är ens förlovade! Vi pratade förutom om klänningar och ringar, om pengar, tidsperspektiv (helst innan man skaffar barn, tyckte vi båda), vilka man ska/måste/vill bjuda, barnfritt eller inte, lokaler och kyrkbröllop vs borgerligt. Vi hann med andra ord täcka in ganska mycket. Jag tycker det är jätteroligt att tänka på allting sånt men jag vet inte vad min karl skulle säga om han visste vad jag går och planerar. Han skulle nog mest bara sucka djupt.
Men igår när jag kom hem frågade jag honom två viktiga frågor: om vi gifter oss - vill du gifta dig i kyrkan? och om vi gifter oss - kommer/vill du vara med och planera då? Svaren blev: "spelar ingen roll" och "du kommer ju planera allt än då så det tror jag inte". Hmmm. Vilket engagemang va. Men å andra sidan så har vi ju inte börjat prata om det "på riktigt" så varför skulle han engagera sig?

Nej, jag måste slå dessa tankar ur huvudet nu innan jag blir knäpp. Vi har ändå inte råd att gifta oss än på ett tag. Vi ska ju köpa säng för sjutton!

Ok, snilleblixten har slagit ner

Jag har funderat på det här med min vikt. Det var ju inget nytt förstås, det gör jag ju mest hela tiden. Men så tänkte jag, hur ska jag göra för att på allvar försöka förändra något?
Och så kom jag fram till två helt simpla saker som inte (egentligen) är ngt nytt men som det ändå på ngt sätt har tagit lång tid att ta till mig på riktigt.
1. Vad som kommer in måste också ut. Om jag äter och äter och aldrig rör på mig är det ju inte så konstigt att det lägger sig på höfter/lår/mage. Allt som kommer in måste också ta vägen någonstans och om det inte motioneras bort, var ska det annars ta vägen än in i fettsamlingen?
2. Jag måste hitta ngt sätt att tycka om mig själv. Det är ju så självklart men ändå inte. Det är ju faktiskt ett stort problem. Om inte jag tycker om mig själv och om jag klagar på hur jag ser ut så kommer ju till slut min kille tycka precis likadant.

Och då kommer man till det stora dilemmat, hur förverkligar man dessa ting?
Och jag har en plan för den första punkten. Jag tänker börja med en rivstart och sedan försöka ändra min kost till att bestå av mer frukt och grönt till maten, mer fisk, mindre av vita saker. I övrigt tycker jag ändå att vi äter någorlunda ok mat ur hälsosynpunkt.
Och sen tänkte jag att jag skulle ta tag i min träning. Träna två pass i veckan, som jag gjorde tidigare. Och i höst, när min provanställning går ut, ska jag köpa ett multiträningskort på alla sthlms badhallar för då kan jag träna med mor och med T och hon är ju träningsgalen så då kan jag hänga med på ett hörn. Och vi ska stavgå också.
Men det viktigaste är att INTE kolla vågen förrän om typ ett halvår-åtta månader. Jag har en tendens att komma igång, köra två-tre månader, titta på vågen och se resultat och tro att det ska hålla i sig och så slutar jag. Det ska jag inte göra denna gång. Jag ska göra träningen till en del av mitt liv innan jag ser resultat (eller icke-resultat, det vet man ju inte...) för att inte tappa det sen.

Hur jag ska lösa nummer två har jag inte riktigt kommit fram till än. Att stå framför spegeln naken och upprepa mantran känns inte riktigt som jag faktiskt men det kanske är värt att prova. Problemet är ju att jag inte känner mig särskilt vacker. Men tänka positivt, det måste jag lära mig. Hur gör man?

Vilken kalabalik

En tjej på jobbet hade med sig en tvestjärt i en glasburk. Hon visste inte vad det var och hade fått in flera hemma och var jätterädd och nervös.

Jaha, nu är det snart helg och jag vill hitta på ngt men ingen är hemma. Och jag vill vara lite somrig, bada och sådär. Äta glass. Men icke. Det blir till att sitta hemma mol allena. Eventuellt kanske min mor kunde ställa upp.
Synd tycker jag. Det är reagge-festival på runmarö krog. Synd att I eller T inte är hemma, då hade vi kunnat åka till det blivande äkta paret och varit hos de i helgen och chillat till lite shysst ragga. Men icke.

Nej, man ska inte gräva ner sig och man ska inte deppa men ärligt, det är rätt trist när ingen är hemma och man inte kan hitta på ngt. Men man ska väl vara glad att det är sommar i vilket fall. Jag får väl ta en bok och gå och lägga mig i Vinterviken. Nej, just det. Det är ju festival där i helgen. Hm. Jag måste nog ta mig en funderare.

Sommar och sol

Idag är det hur fint väder som helst. Varför var det inte det igår morse så att vi kände att vi kunde åka till Sandhamn? Det blev ju väldigt fint sen på eftermiddagen men när vi vaknade var det mulet och det kändes som att det kunde börja regna när som helst så det blev ingen båtutflykt tyvärr... =(
Det får bli på semestern istället. Om vi har tid till det. Iofs har vi absolut inte planerat ngt alls till vår semester, det ska bli så skönt. Det enda som är bokat är Gais borta och bajen-derbyt på måndagen (årsdagen av 9-1 derbyt!!!). Men utöver det blir det nog bara landet, landet, landet. Jag har varken tid, lust eller ork att hitta på ngt annat. Jag har kollat på eventuella tre-dagars-resa ngn stans men vi har ju faktiskt inte råd egentligen och vi hade ju semester i våras. Så det blir bara slapp.

Vad ska man hitta på

Det är ju sjukt fint väder idag. Vi hade en fundering på att åka till Sandhamn idag men vi kom på det vid ett på natten så det fick skjutas på lite. Vi orkade inte ställa klockan. Det kanske får bli imorgon. Jag har aldrig varit på Sandhamn.

Men nu funderar vi på att se hur långt det är till Vinterviken istället. Något måste man göra när det är så här fint ute! Sätta på sig en kjol och gå ut och känna på solen. Nu när det regnar mest hela tiden måste man passa på när det faktiskt är fint väder, annars får man ju ingen sommar.

3:e gången gillt.

Ok, nu ger jag det här ett försök till. De senaste tre inläggen jag har skrivit har försvunnit i tomma intet. Hur det har gått till vet jag inte och jag har försökt säkerhetsspara men nej.

Hur som helst. Nu är vi i mitten av juli. Kan ni fatta. Jag gör det inte i vilket fall. Det har gått så himla fort att komma hit, lite för fort. Och det regnar mest hela tiden så det gör ju inte saken bättre. Men det är ok så länge man jobbar, det är när man är ledig som man vill ha sunshine. Jag har ju haft en semestervecka och förra veckan kompade jag och T två dagar och åkte ut till landet. Sen har jag två veckor till i augusti så jag känner mig riktigt nöjd med det. Det känns redan som att jag har haft sommar och så kommer det ännu mer senare!
Och igår skrev vi upp oss på tågresan till GAIS borta i augusti, det blir bra.

Igår var jag även på Gröna Lund och det var faktiskt riktigt trevligt. Jag hade bestämt mig för att inte åka ngt men efter två öl så började känna pirret i magen och kl 19 sänker de priset på åkbandet så då fanns det inget att diskutera. Jag åkte en hel massa saker. Och skrek. Jag skriker ju för allt, det är ju lixom ingen idé att hålla det inne. En gubbe och hans två söner skrattade hur mkt som helst åt mig i flygande mattan för att jag skrek. Hmmm... Men kul var det. Jag var alltså där med syster och familj, som kom ner i tisdags kväll så det fanns en anledning att gå dit.

Årets första kantareller åt vi idag

Alltså färskplockade på landet så sent som igår. Det är ju fantastiskt, och gott var det också.

Sitter och surfar runt på diverse möbelaffärers hemsida och funderar över hur jag ska göra med sängar. Vi behöver ju verkligen en ny säng, helst borde den ha inhandlats igår. Och vi har ju varit i gång och nästan köpt en ny säng flera gånger men det är ju det här med pengarna. Men sen tänker jag efter och inser att jag köpte en ny dator för typ sextusen utan att blinka (eller jo, det gjorde jag väl men det var ändå inte så mkt att fundera över...) men en ny säng som kanske hamnar runt samma pris, det är väldigt svårt att inhandla. Varför är det så? Är inte det lite felprioriterat? Jag kan tycka det iallfall, särskilt eftersom jag vet hur vår säng är att sova i (inte skön). Helst skulle jag ju köpa en säng som man verkligen vet är bra för typ trettiotusen men det känns ju ännu mer orimligt. Jag menar, om jag inte ens kan köpa en för under tio, hur ska det då gå att köpa ngt för tre ggr så mkt...
Och sen har vi den berömda bromsklossen, i det här fallet min kära sambo. Han är inte direkt sprudlande initiativrik i den här frågan och tycker mest det är jobbigt och obekvämt att åka och kolla på en säng. Och visst, det kanske inte är så upphetsande men det måste ju göras. Jaja, det blir väl IKEA för att det är lättast så.

Tänkte att jag skulle försöka bredda mina jaktmarker lite och köpa en lampa på ngn annan affär än just IKEA men den jag hade riktat in mig på var tyvärr stängd på söndagar så det fick bli åhlens istället och där hittade jag en inte så snygg rund vit sak som nu hänger i mitt sovrum. Den kostade bara trettio kr så det kändes som att det är gott alternativ tills jag hittar det jag vill ha. Men egentligen vill jag ha en brun lampa. Men först måste jag ju skaffa mig en säng så att jag vet hur jag ska möblera och inreda.

Imorgon är det dags att jobba, det känns sådär.

Örebro är inte särskilt vackert så här års...

och så försvann hela mitt inlägg så nu har jag ingen lust att skriva om det. Ni får undra bäst ni vill om Örebro.
Ibland hatar jag datorer.

Mina killar

ååååh, va min katt är fin när han ligger här bredvid mig och sover på skrivbordet. Han har vikt in sina tassar under sig och ser så himla nöjd ut. Jag älskar min kisse!

åååh, va min kille har fått stå ut med mig den senaste tiden. Jag har knappt varit hemma, inte packat upp efter resan, när jag kommer hem har jag slängt mina saker på golvet och gått och lagt mig på en gång. Och han bara pussar och kramar mig som om inget hade hänt. Jag älskar min kille!

En midsommarnatts dröm...

...skulle ju tex kunna vara att min kära karl får arslet ur vagnen och friar. Men det lär ju aldrig hända tyvärr. Eller, om vi får barn kan jag säkert få honom att gå med på det av rent praktiska skäl. Allt är så mkt enklare när man är gift om man har barn, har jag förstått.
Nu visar det sig dessutom att hans far har gjort som Ps bror och åkt på resa för att gifta sig i största hemlighet. Vad är dealen lixom? Är det ngn slags familjetradition eller? Jag fattar inte.

Jaha, midsommarafton som sagt imorgon. Det ska bli trevligt faktiskt. Har inte varit på mitt land och firat midsommar sen jag var typ tio år eller nåt. Man går ner till stora bryggan och firar där med lotter och kaffe och en midsommarstång och sen går man hem och äter sill. Eller om man gör det i omvänd ordning, det vet jag inte. Sen ska vi grilla på kvällen. Som vanligt, när min familj är inblandad, är maten i centrum. Vad ska vi äta??!
Men jag borde raka benen och packa. Jag har bara ingen lust just nu. Har precis städat och packat upp efter Cannes och Is land (jag har varit lite seg på den fronten....) så jag är lite matt. P har gjort en matjesilltårta. Det är så gott!

OCH JAG HAR SEMESTER!!!!!!!!!!!!!!!!!! Tjoho!

landet

Här är två bilder på Milo. Jag är så trött nu så jag orkar inte lägga upp fler.

Sommaren är lixom här

Jag har lite svårt att komma i fas med sommaren känner jag. Nu är det ändå mitten av juni, nu borde man börja känna att det här är det jag har längtat efter. Det är grönt, det är varmt, det är sol mesta delen av tiden, allt är mycket trevligare.
Än så länge har jag bara grillat en gång, inte badat nån gång, knappt promenerat i sommarvädret. Jag har å andra sidan fiskat, åkt båt och varit på landet. Men ändå, när ska man hinna med allt det där man tror att man ska hinna med?

Jag är så dålig. Jag bokar upp mig på en massa saker som är jättetrevliga och somriga men som gör att allt det där spontana försvinner för man har inte tid. Jag skulle jättegärna tex åka ut till de där klipporna utanför Nynäshamn där jag var förra sommaren, men när ska jag hinna det om jag aldrig har en helg ledig??? Men i och för sig, första helgen i juli är jag bokad men sen har jag resten lediga och sen har jag två veckor semester i augusti så då ska jag banne mig vara spontan och härlig. Och då hoppas jag att andra lediga människor kan tänka sig att vara det med mig. Bada, picnic eller en tur till Åland (inte finlandsfärja, jag menar med övernattning och Eckerö-linjen med båt....)

Idag har jag och T tittat på resor för de dagar när vi ska kompa ihop. Vi ska nog till Mallis! Kollade på hotell och reguljärflyg. Okej flygpris och skitbra deal på all-inclusive-hotell. Måste bara dit!! Vi pratade om Mallorca, Barcelona eller Budapest men när man jämför hamnar vi på ungefär samma pris på de tre destinationerna så då lutar det nog åt Palma de Majorca. Tjoho, va kul! Vi ska boka resan imorgon.

Bättre sent än aldrig antar jag...

Okej, den fantastiska resan till Cannes med jobbet går inte att sammanfatt i bilder här på bloggen men jag ska försöka. Jag vill inte lägga ut bilder på människor som inte vet att de är med på bild på nätet, det känns sådär. Men nedan följer ett par bilder i tyvärr lite omvänd ordning än de inträffade men ändock.
Vi hade sjukt trevligt. Vi åt god mat, drack bara rosé och champagne. Åt tre-rätters. Seglade. Vinprovade. Drack en drink på beachen. Det var verkligen hur bra som helst.

Det balsamerade liket av Sainte Roseline på vingården med samma namns Chapel

Jag solar i fören på segelbåten.... glassigt....!

Galet mycket snygga båtar mellan två öar utanför Cannes

Fulla och glada flickor på väg hem efter en hård natt...

Allmänna beachen i Cannes

Utsikt från ett fantastiskt hotell där vi åt tre-rätters-lunch

För övrigt

var derbyt HELT fantastiskt. Det var en såndär match som kan avgöra en hel säsong och hur den kommer att se ut i framtiden. Och det var en såndär match när människor som inte går regelbundet på fotboll kommer att bli "hooked". När DIF gjorde 2-1 trodde jag att jag skulle få hjärtsnörp. Och som de krigade sista tio! Helt underbart, vilken moral.

Sen var det lite hederliga gammeldags kravaller i tunnelbanan. Vi visade dessutom stort hjärta och förståelse när vi ringde ambulans till en kille som visade sig vara gnagare (det hade jag aldrig trott att jag skulle göra i hela mitt liv faktiskt). Vi stod hur som helst på första parkett och tittade på när folkmassan böljade fram och tillbaka och när folk sprang omkring som yra höns. Det var en del tjejer som grät också. Det var ju intressant tyckte jag. Jag har lixom aldrig fattat det där som folk säger, att det är farligt att gå på fotboll. Men de där tjejerna var verkligen rädda. Så har jag lixom aldrig sett på saken. Jag tycker inte det är så mkt att vara rädd för - jag menar, det är ju bara att gå undan. Men å andra sidan, om man inte är van vid fotbollskretsar och hets och det adrenalin som skapas i sådana situationer så är det inte så konstigt att man inte förstår vad som händer och blir rädd. Ja, jag vet inte. Jag var aldrig rädd i alla fall, i ärlighetens namn hade jag väldigt roligt!

Ser fram emot ett hett derby mot Bajen 19 juni.

Min trötthet har ingen gräns

Nu har jag snart jobbat tolv dagar i sträck. Jag har en hemtenta som ska in idag! Idag! Jag satte mig och skrev den igår. Fyra frågor på en gång. Det är ett under om jag blir godkänd. Ska sätta mig och finslipa lite och kanske lägga in lite referenser till litteratur för det har jag inte gjort. Men å andra sidan vill han inte ha det heller så...

Jag hade tänkt raka benen idag också eftersom det ska bli strålande sol i helgen och jag ska till landet. Om man har tur kanske man kan åka ut och fiska i bikinitopp och shorts. Det kan bli en höjdare i så fall! Det ska ju bli galet fint har jag hört. Och jag tycker att jag kan vara värd det. Lite sol, lite sömn och lite skärgård så kommer jag att vara på banan igen sen!
Det är också jäkligt skönt att vi inte jobbar hela veckan nästa vecka! Plus att på fredag drar vi till Cannes, det känns ju faktiskt heeelt sjukt. Vad ska jag ha med mig??? Skor?? Byxor?? Bikini?? Hallå, en hel massa shopping måste göras innan dess, det förstår ju varenda människa. Och hur det ska gå till kan man ju undra. Jag hade ju tänkt vara smal också till den här veckan som kommer, det var ju ett skämt. Det gick rätt bra ett tag men sen kom helvetesveckan förra veckan och förstörde min inslagna väg. Men jag kämpar tappert på!

Träffade I och barnet idag på lunchen, himla trevligt tycker jag. Det är verkligen ngt jag kommer sakna när hon inte längre är mamma-ledig. Men då kanske ngn annan är det och kan ta hennes plats, haha! =)

Idag fick vi en flaska champagne av vår VD som tack för hjälpen med det här enorma projektet som vi faktiskt, hör och häpna, rodde i land. Nu är alla hemma, ingen kom bort och alla kom med. Fantastiskt! Det trodde jag aldrig!

Hahahahaha

Det här var bland det roligaste jag läst på länge... Det är indeed en samling märkliga personer som håller på mäcktiga AIK...

Saxat från det ryktas om DIF:
Jan Olof Olsson var AIK:are och journalist på DN åren 1945-1974. I dagarna släpptes en bok med ett sextiotal av hans idrottstexter genom åren. Här är några utdrag.

DIF - Aik, 1959 - supporterobservation:
"Allmänt sett föreligger en skillnad mellan Djurgårdens och AIK:s supporters.De förra är unga, progressiva män, som infinner sig i varannandagsansad crew cut, skrynkelfria kalifornienkostymer, krympfria konstfiberskjortor och gärna kragnål under slipsen, att inte tala om prydliga fästmör.AIK-supportrarna är mera tunna och tärda bröder, som inte har någon särskild ordning på slipsknuten, förvarar cigarrettstumpar i tändsticksasken och har frun hemma vid kvällskaffet, ofta utan att i förväg ha underrättat henne om sin frånvaro från hemmet och sin närvaro vid "matsen".De putsade djurgårdarna hejar friskt och taktfast på de sina. AIK-arna betraktar sina svarta män med till synes tomma, ibland något plirande ögon, skakar menande på huvudet, när de gör bort sig och tar fram en fimp ur tändsticksasken när de gör mål, för att fira händelsen på sitt stillsamma sätt."

Hammarby - Aik, 1954 - om Aik:s supportrar:
"Detta är samma surmulna grupp som alltid, alltid redo med ett hemskt hånskratt åt sina gunstlingar och i samma utsträckning snål med uppmuntran och applåder när det ser illa ut för dem. AIK:s mål hälsades med ödsliga och reserverade handklappningar. Det är en mycket egendomlig samling personer som älskar AIK."

Klockan är fem över tolv, det är söndag natt och jag har fortfarande inte kommit hem från jobbet. Jag sitter med busslistor, med passagerarlistor och med sjuttioelva andra listor och försöker få min trötta hjärna att fatta vad det är jag håller på med.

De åker imorgon. Vi har lyckats få in alla på andra flyg och vi har lyckats boka in alla anslutningar på andra flyg eller tåg. Det är 250 personer som vi har varit tvungna att göra ngt åt som drabbades av det här, i bara det här projektet. Så jävla typiskt. Från och med i torsdags förmiddag har vi inte kunnat göra all logistik eftersom den inte ens varit klar eftersom vi har fått boka om så många och alla program måste göras om efter de nya flygen. Ja, herregud. Jag har inte tittat på nyheter, inte sett ngn TV, inte pratat med ngn av mina vänner, knappt träffat min familj. Och det värsta är att det är MITT fack. Ska det verkligen vara så här, vi borde gå ut i motstrejk.

MEN det positiva är att de åker imorgon. Så då ska det här eländet snart vara över. Vi måste också ordna med danmarks-resenärerna men de åker först den 13 juni och är hälften så många så det känns som piece of cake jämfört med det här.

Jag är så trött så jag orkar inte ens bli nervös inför morgondagens match. Någonstans där inne i mig är det dock inte så positiva vibbar. Det blir väl förlust som vanligt.

Efterlysning!!

Hallå, var tog mitt liv vägen? Ni vet det där när man gör trevliga saker tillsammans med människor man gillar. När man äter gott, dricker gott och inte behöver jobba över varje dag...

Ok, nu var jag på bio igår och det var MYCKET trevligt att få tänka på ngt annat än att jobba.

Jag gör härmed ett desperat utrop till de som råkar känna mig IRL. Kom och umgås med mig! Ät lunch med mig! Träffa mig efter jobbet (om jag nånsin kommer därifrån...)!
Jag tror jag blir tokig. Det enda jag ser är mitt kontor, min dator, min lägenhet och samma människor varje dag.

Running with scissors

Alltså, var på bio igår och såg ovan nämnda film. Mycket intressant film skulle jag vilja säga. Alla karaktärer var ju verkligen speciella på sitt vis. Men jag gillade den. Den var tragikomisk.

Just nu sitter jag och förbannar mitt eget fack för att de vill strejka på SAS. Jag tror jag blir tokig, de håller ju på så här jämt. Och vi har 250 biljetter med SAS på mån-tis-ons för EN grupp. Självklart har vi fler berörda grupper också men just de här jobbar jag med och nu vet jag inte hur jag ska göra. Det är hur mkt som helst att hålla reda på. Usch.
Men det blir nog bra till slut. Kanske.