Då var det över...

....och så jävla kul var det ju inte. Eller jo, jag hade faktiskt riktigt roligt igår, det var länge sen det var så kul på match senast. Men själva matchen var ju inte så mkt att hänga i julgranen. Och jag klarade inte av att se sista kvarten efter Gnagets kvittering. Vi var kanske femton människor som gick fram och tillbaka i gången under södra läktaren och bet i läpparna och koncentrerade oss hårt på att inte försöka lyssna på matchen. Det var faktiskt nästan lite komiskt.

Jag är trött på att jobba. På allvar. Fast jag trivs bra på jobbet och sådär men nu har det varit
sådär hysteriskt mycket igen och man har jobbat över till sju-åtta flera kvällar i veckan. Det är ju inte ok. Nu har det lugnat ner sig lite igen men det är inte kul.

Jag fattar inte hur ni hinner med både bloggande och facebook, jag har aldrig tid eller ork att skriva ngt och dessutom fattar jag ändå ingenting av facebook. Jag förstår faktiskt inte varför jag måste adda alla dessa konstiga saker man kan kasta/skicka vidare/jämföra/skoja eller vad det nu är man gör med andra människor. Är det verkligen nödvändigt? Men, jag antar att det har sin charm. Jag har bara inte fattat det där än. Och så fattar jag inte hur man hittar människor förutom genom att sno någon annans kompis. Och egentligen kan man väl tycka att vissa är rätt menlösa att ha med men, jaja, det blir nog bra det här.

sjuknisse

Jag är sjuk. Det är inte speciellt kul faktiskt. Även om jag har städat hemma och diskat och rensat undan en massa gamla kläder och papper. Jag är så att säga uttråkad. Jag sover, snorar, hostar och vill bara sova och däremellan får jag ryck och måste göra ngt. En sak jag funderar på att ta itu med är att sy upp alla dessa byxor som ligger i en påse och väntar på att läggas upp. Det kan väl inte vara så ansträngande?

Sverige är på väg ut ur fotbolls-VM för damer. Inte så oväntat kanske.

Apropå fotboll så är det två saker jag skulle vilja kommentera.
Dels det märkliga ryktet om att GAIS, Häcken och ÖIS ska gå ihop. Det är väl ändå lite väl.... ja, lite märkligt? Eller? Iofs kan jag förstå de som inte har pengarna och behöver göra ngt radikalt för att komma på fötter igen men jag vet inte. Men å andra sidan kanske det är skitbra.

Det andra är derbyt som stundar. Jag får verkligen ont i magen när jag tänker på det. Förstår ni att det kan vara direkt avgörande för guldet? Den som vinner där har en större chans att nå guldet. Det är ju ångest, ångest, ångest. Det är typ en och en halv vecka kvar och jag har haft ångest för den här matchen i snart två veckors tid. Det känns som att det kommer bli en fruktansvärd dag. Såg på Bloody sunday igår (usch vilken hemsk film) och kände att det kommer bli så där!! Ok, kanske inte riktigt så med folk som skjuter och liknande. Men kravaller, räkna med det. Vinner DIF kommer gnagarna att gå bärsärkargång och vinner Gnaget vet jag inte vad som kommer hända. De får bara inte vinna!
Omgången som följer nu i nästa vecka är otroligt viktig. DIF måste vinna och AIK måste förlora. Då kommer det iallfall skilja lagen fyra poäng istället för EN. EN! På förhand känns det som att det kommer bli som tre-tre-derbyt 2002, en match där allting rinner ur händerna på en och man kan bara stå där som ett fån och se det hända. Nej, usch.

sjukt trött

Jag har så sjukt mkt att göra just nu. Jag fattar inte. Jag jobbar hela dagar och sen har jag ngn kvällsaktivitet hela denna vecka, hela nästa vecka och veckan efter det.
On top of this ska vi ha vår kick-off i helgen, hela långa helgen så det blir ju som att jobba tolv dagar i sträck - inte roligt. Nästa gång jag får sova är helgen efter och då är jag också uppbokad. Men iofs med ett hemma-spa så det känns ju avslappnande och relaxat i alla fall.

Jaha, allt väl så långt. Jag har inte tid med blogg, facebook eller fritid. så då vet ni, tänker jag.

Inspirerad av I

Jag blev så glad över att hon hittat 13 personer från vår tid på Fuerte via Facebook att jag också registrerade mig av bara farten. Men det är ju så sjuuuukt seeeeeegt. Det går inte att göra ngt alls. Asirriterande. Jag får fortsätta en annan dag. Men nu finns jag i vilket fall!
Och varför I, har du inte mailat mig att du vill bli min kompis där? =)

Anledningen

till mitt förra inlägg var att jag blev lite ledsen och sårad över ngt min kära pojkvän sa och så ville jag bara skriva av mig lite och funderade på om jag verkligen kunde skriva det eller om det var elakt mot honom. Jag menar, resten av världen skiter väl i vem han (och jag är) och har ingen relation till honom och då borde man ju kunna skriva lite vad som helst. Men det finns ju faktiskt människor som känner honom (mer eller mindre i vilket fall) som läser här. Och vad vet jag, hans familjemedlemmar, vänner, arbetskamrater eller vad som helst kanske råkar hamna här av ngn anledning.
Jag bestämde mig ju tidigt för att inte skriva ut några namn på de jag skriver om men det är ju ändå inte så svårt att räkna ut vem jag är, och således också vem jag skriver om, om man vet vilka mina IRL-vänner är. Så det är såklart inget skydd. Nu har det bara blivit en vana och skulle kännas helt fel att skriva ut namnen (men det kommer säkert hända ngn dag av bara farten). Hur som helst. Nu har ju det som jag var lite upprörd över tidigare hunnit lägga sig. Så det är väl bra att jag inte skrev ngt i onödan.

Men visst kan man bli helt sjukt trött, irriterad och förbannad på sin partner och ibland tänker man att nej, nu SKITER jag i allting, jag drar till skogs och bosätter mig i en hydda och slipper människor (och därmed känslor). Men det går ju oftast över. Och det är väl bara mänskligt. Eller?

Ointressant

Jag läste en post på Js blogg om att vara utelämnande och inte hymla så mkt med vad man skriver om vem, att hänga ut sitt innersta och sig själv (och därmed andra) på bloggen. Jag vet inte, jag är kluven.
Jag skulle gärna vara lite intressantare än den personen jag är men det är jag ju inte. Det här är ju jag. Och det är ju verkligen dötrist att läsa om mina ändlösa vardagar som är grå och innehållsfattiga och huruvida jag ska gå ner i vikt eller inte. Jag skulle också gärna vara lite mer glödande, ha lite fler spännande åsikter, en förmåga att uttrycka allt det så där träffsäkert och på ett sådant intressant sätt att det är roligt för andra att läsa. Att skriva om mitt förhållande till livet, män, jobbet och fotboll på ett levande sätt och som gör mig lite mer intressant.
Men, lets face it. Jag är inte så särskilt kul och spännande, jag har nog inte så många åsikter och jag lever ju inte direkt ett liv i hetluften där allt händer. Jag är inte mer än en helt vanlig människa med högst ordinära drömmar och tankar. Jag har en passion - fotboll. Och till och med den är inte särskilt passionerad längre. Man skulle startat en blogg 2003 när man var 100 %-ig (gick på alla hemma-, borta-, cup- och europamatcher).
Samtidigt, jag orkar inte med tanken på att allt jag skulle skriva här på bloggen skulle vara om fotboll, eller ur ett feministiskt perspektiv, att jag skulle vara arg hela tiden på allt och alla eller överhuvudtaget följa "en mall" för hur min blogg skulle vara.

Själva bloggandet i sig har jag ju också trappat ner på. I början var det sjukt roligt, jag var helt besatt. Jag får ju mina besattheter (nu senast: bröllop) (som fick ett abrupt slut när jag hade semester och inte längre hängde på BT 24 tim om dygnet) (även om jag fortfarande gärna vill gifta mig och jag och P faktiskt har pratat om det på riktigt nu och insett att nej, vi har inte råd hur mkt vi än vill så vi får försöka spara ihop pengar först) (och då kommer säkert en unge komma emellan och så kommer det inte bli ngt av bara farten...) (hoppsan, nu tappade jag tråden, hmmmm var var jag?) besattheter ja, som jag går in för med liv och lust. Och sen händer ngt eller så tappar jag glöden. Jag är ju, som jag nämt tidigare, inte en sån som avslutar saker och ting. Vilket är skitsorgligt eftersom jag alltid trott att jag var en sån (avslutare alltså).

Ja, där ser ni. Inte så mkt glöd här inte. Mest gnäll. Och lite ointressant.
Men jag fortsätter ändå. Dels för att det är lite trevligt och för att jag nånstans tror att det ska vända igen och bli lite roligare. Och dels som uppmuntran till andra bloggare att uppdatera för det är ROLIGT att läsa om era tankar och vardagar (framförallt mina vänner). Och jag hoppas att ngn blev glad att läsa om att jag lever idag också och att ni kanske fick ngn behållning av att jag åtminstone skrev ngt. För det är ju det jag får när jag läser era poster - oavsett om det handlar om er, jobbet, livet, män eller bara ingenting.

Lappsjuk?

Jag vet inte. Man känner sig lite uttråkad så här när man kommer hem till en lägenhet och inte kan göra ngt alls. Har varit på landet i ca två veckor, med undantag för måndagens derby mot Bajen. Det har varit slött och trevligt och inte särskilt ansträngande. Men det bästa är att man behöver faktiskt inte göra ngt för bara grejen "att vara på landet" är att göra ngt. Så vill du spendera tre dagar i rad framför TV och titta på usla filmer är det helt ok. Men du kan också gå utanför dörren och fiska, bada och vad det nu än är man gör på landet. Om vädret tillåter det vill säga.
Jag har mest varit lat. Och säkert gått upp tjugo kilo i vikt på köpet.

Jaha, och så är DIF serieledare, där ser man. Så kan det gå. Synd att det bara blev en pinne mot IFK i torsdags, hade behövt tre poäng där.

Trötter är jag

Jag har inte gjort särskilt mkt ansträngande idag. Det har dock varit en toppendag, verkligen. Jag och P åkte ut till Sandhamn och solade och badade och hade det allmänt trevligt. Åt glass och tittade på byn och folk. Åt lax och potatis. Ja, hade det gött helt enkelt. Jag har aldrig varit där tidigare så det var verkligen en hit. Värsta fina sandstränderna! Varför har ingen sagt det förut? Dit kommer jag definitivt att åka igen, ett som är säkert!

det var fiiiiint väder...

Hej, det var ju sjukt länge sen man sjöng på den låten.
Jaha, idag har det typ varit den varmaste sommardagen och jag har slösat bort den med att vara bakfull - visst är det bra. Fast jag har faktiskt varit ute och promenerat och njutit av solen ändå. Och så gick vi till Thai kiosken och köpte take away men det kanske inte räknas riktigt som att njuta av dagen, särskilt inte som klockan var sju på kvällen.

I tre dagar har jag inte haft ngn mobil eftersom jag glömde laddaren på jobbet och jag numer har semester. Så jag har inte kunnat prata med ngn. Ett tag var det nästan lite skönt och trevligt på ngt vis men sen insåg jag att jag hade eventuella planer på torsdag som behövde bekräftas så min kollega stannade till hos mig idag efter jobbet på vägen hem. Så nu är jag alldeles nåbar igen.

Igår var vi i Göte-la-borg och tittade på fotboll. Det var riktigt kul faktiskt. Det var länge sen jag var på en organiserad resa på det här sättet så det var shysst. Vi åkte JK-tåg. Ölen kostade inte så farligt mkt och det verkar som att de hade tänkt ett steg längre än vanligt för den tog inte slut. Det kan ju annars vara en viss fara med det när fotbollshuliganer är på väg ngn stans. Som när vi flög till Belgrad exempelvis och barvagnarna var tomma innan de ens hade kommit typ fem rader. Inte bra.
Hur som helst, matchen var väl sådär. Andra halvlek blev det bättre, både på planen och på läktaren. Det var stundtals grym sång faktiskt, inte en enda gång blev det tyst. Det bara manglades vidare, riktigt bra var det. Ett tag kändes som att DIF vann men det gjorde de ju tyvärr inte. Sen var det lite ruff på Centralen. Eller snarare var det så att när vi kom in så stod det typ 25-30 smågrabbar och radade upp sig och sprang omkring och letade efter stockholmare att spöa. Alla vi gick till krogen istället. Stod precis utanför puben där och funderade på om jag skulle hinna sänka en öl på tjugo minuter eller om jag skulle strunta i det när en kille som suttit på trottoaren plötsligt skriker "jävla gårdare" (eller ngt åt det hållet åtminstone) och kastar in en cykel på pubens uteservering där alla står och dricker öl i godan ro. Sen kutade han och sjuttioelva ölglas ven genom luften och krossades mot gatan. En annan kille som ingen hann se vem det var eller var han kom ifrån, sprang efter och hann få in ett par smällar innan polisen kom fram, varpå han springer därifrån och får halva göteborgspolisen efter sig. Cykelkastaren försvann i vimlet, jag såg inte var han tog vägen. Alla skrek att polisen skulle ta honom istället och att alla kunde peka ut vem det var om de bara höll honom. Till slut sa jag att jag kunde peka ut honom om han var infångad så jag fick följa med en kvinnlig polis (hon tyckte jag var ett mer trovärdigt vittne, av ngn anledning, kan det vara för att jag är tjej? Störtlöjligt på ett sätt men om man tänker på vilka jag jämfördes med så ok då). Han satt på trottoaren och hade ont men klart de hade tagit rätt kille. Det skulle verkligen vara Göteborgspolisen som skulle kunna göra ngt sånt, haffa fel kille trots att han ligger på gatan och det helt uppenbart är han. Man har ju inte precis blivit imponerad av deras arbete förr. Hursomhelst, sen gick vi på tåget och åkte hem.
Vi pratade om vårat fritids och de roliga lekar man lekte - exempelvis farfars långkalsinger, klädpoker och "svarta madam, kom fram".

Imorgon - fortfarande semester (eller kompledigt, om man ska vara petnoga). Sandhamn står på menyn.

Herrgårdsvistelse

Ja, i helgen var jag och I på herrgård och åt en massa (och då menar jag verkligen jättemycket) god mat och hade det allmänt trevligt. Vi tog aldrig ngn eka och rodde i väg och vi frågade aldrig efter kanoten, vi blev lite sega på eftermiddagen.
Först när vi kom fick vi en visning av hela herrgården och sen dukades det upp en afternoon tea-buffé som var heeeelt fantastisk. Det var tre olika sorters snittar som var sjukt goda, scones med sylt och ost och vad man ville ha till och två olika tårtor. Och te, kaffe, juice.
Efter det låg vi i sofforna ett tag och diskuterade bröllop (nähä? så ovanligt eller hur...). Jag har ju inte pratat med I om det tidigare fastän jag pratar med alla om det. J hade tydligen drömt om att vi båda satt och planerade våra bröllop, haha... Bridezilla är vi allihopa, allihopa, allihopa... =)
Hur som helst, gick upp på rummet och degade en stund och gjorde oss i ordning för herrgårdsmiddagen. Tog en lokalt bryggd öl innan maten, mkt god. Från Skebobruks bryggeri. Sen var det en fyra rätters meny enligt pappret men de la in två "hemliga" surprise-rätter så egentligen var det en sex rätters middag. Helt galet. Men det var också fantastiskt gott alltihop och det var utvalda viner till som också ingick i det hela. Vitt till laxen, rött till köttet och en sherry till ostarna/desserten.
Det var en riktigt bra dag faktiskt.

Sjukt egentligen, det är jättefint väder idag och här sitter jag framför datorn. Kanske ska sätta mig på balkongen en stund och sola så att man inte ser helt blekfet ut.

Lasse-hysteri

Sitter och lägger in en massa CD-skivor på datorn så att man kan sitta här och lyssna på trevlig musik när man gör vad det nu är man gör framför en dator.
Har lagt in alla mina Lasse-skivor! Har fortfarande inte införskaffat Singel. Eller jo, det har jag visst! Har bara glömt den i min stereo! *springer glatt iväg och hämtar*

Jaha, ska lägga in en massa annat också och sen hade jag tänkt att göra spellistor som jag kan ladda över till min mobil. Ja, förstår ni vad härligt det ska bli att åka till jobbet varje dag om jag har min ljuva Lasse i örat. För övrigt har jag läst att den nya skivan kommer 26 september. Måste ha.

Och en annan sak jag kan berätta är att jag har blivit en bridezilla nu. Jag hänger typ på BT (Bröllopstorget för er som inte är initierade...) jämt. Och funderar på sådana viktiga ting som: vem ska sjunga på vårat bröllop, vem ska fota (eller ska vi ha fotograf?), var kan man ordna håret, vilken kyrka ska vi gifta oss i, vill vi ha en bygdegård typ och laga all mat själva eller ska vi ha det på en herrgård med färdig meny till kuvertpris, hur ska inbjudningarna se ut, osv, osv, osv i aaaaaaaaaall oändlighet. Jag har helt enkelt blivit knäpp. För, som jag sa tidigare, JAG SKA JU FÖR FAN INTE ENS GIFTA MIG!!!

Pinsamt!!!

Jag och P hade kärlekskväll igår. Vi åt BBQ på Hässelby slott i deras slottspark och drack lite öl, sedan gick vi på bio och såg piraterna och så sov vi på hotell Rica Sthlm. Jättetrevligt att sätta lite guldkant på tillvaron sådär hux flux.
Imorse kompade jag ut en tim och tog sovmorgon för att hinna med hotellfrukosten. Jätteskönt! Duschade, gjorde oss i ordning och gick ner till frukosten för att bli mätta innan jobbet. När vi var klara var det lite bråttom till tåget så vi fick skynda oss. Kom till jobbet, jobbat lite och faxar iväg en voucher till ett hotell och inser att FAN jag har inte checkat ut från hotellet!!!
Fy fan va pinsamt! Jag fick ringa och säga att "ja, hehe, jag är ju inte kvar, hade lite bråttom i morse men nu checkar jag ut". Usch! Kunde inte låta bli att lägga till "ja, vi som är i branschen är ju värst på sånt här", då skrattade hon bara.

Det är verkligen sant. Vi resesäljare har en tendens att säga till våra kunder att det är så smidigt och du behöver bara ett bokningsnr och checka in i automaten, jättelätt! Men när vi själva ska ut och resa glömmer vi pass, bokningsnr, procedurer och allt som man bara kan glömma. Vi är verkligen värst när det gäller sånt där. Verkligen pinsamt. Vi vet ju hur viktigt det är med rättstavade namn och att vara i tid för incheckning och sånt men vi är alltid ute i sista minuten.
Ja, herregud. Det hade kunnat blivit dyrt det här, kl 12 gick utcheckningstiden ut. Man får hoppas att man har lärt sig en läxa.

Bröllop

Jag har dragits med av den här bröllopshetsen som är här på jobbet och tänker bara på hur mitt bröllop ska vara. Jag har surfat runt på bröllopstorget, tittat på (hiskeliga) bröllopsklänningar, tittat på ringar och börjat fundera så smått på i vilken typ av lokal man ska vara i. Hallå, jag ska inte gifta mig!!! I alla fall inte NU.
Och så var jag på middag hos J igår, jättetrevligt var det. Vi åt tomatsoppa med fetaost i och typ världens godaste bröd. Och pratade bara om bröllop. Hela kvällen. Och hon ska inte heller gifta sig än på ett tag. Ingen av oss är ens förlovade! Vi pratade förutom om klänningar och ringar, om pengar, tidsperspektiv (helst innan man skaffar barn, tyckte vi båda), vilka man ska/måste/vill bjuda, barnfritt eller inte, lokaler och kyrkbröllop vs borgerligt. Vi hann med andra ord täcka in ganska mycket. Jag tycker det är jätteroligt att tänka på allting sånt men jag vet inte vad min karl skulle säga om han visste vad jag går och planerar. Han skulle nog mest bara sucka djupt.
Men igår när jag kom hem frågade jag honom två viktiga frågor: om vi gifter oss - vill du gifta dig i kyrkan? och om vi gifter oss - kommer/vill du vara med och planera då? Svaren blev: "spelar ingen roll" och "du kommer ju planera allt än då så det tror jag inte". Hmmm. Vilket engagemang va. Men å andra sidan så har vi ju inte börjat prata om det "på riktigt" så varför skulle han engagera sig?

Nej, jag måste slå dessa tankar ur huvudet nu innan jag blir knäpp. Vi har ändå inte råd att gifta oss än på ett tag. Vi ska ju köpa säng för sjutton!

Ok, snilleblixten har slagit ner

Jag har funderat på det här med min vikt. Det var ju inget nytt förstås, det gör jag ju mest hela tiden. Men så tänkte jag, hur ska jag göra för att på allvar försöka förändra något?
Och så kom jag fram till två helt simpla saker som inte (egentligen) är ngt nytt men som det ändå på ngt sätt har tagit lång tid att ta till mig på riktigt.
1. Vad som kommer in måste också ut. Om jag äter och äter och aldrig rör på mig är det ju inte så konstigt att det lägger sig på höfter/lår/mage. Allt som kommer in måste också ta vägen någonstans och om det inte motioneras bort, var ska det annars ta vägen än in i fettsamlingen?
2. Jag måste hitta ngt sätt att tycka om mig själv. Det är ju så självklart men ändå inte. Det är ju faktiskt ett stort problem. Om inte jag tycker om mig själv och om jag klagar på hur jag ser ut så kommer ju till slut min kille tycka precis likadant.

Och då kommer man till det stora dilemmat, hur förverkligar man dessa ting?
Och jag har en plan för den första punkten. Jag tänker börja med en rivstart och sedan försöka ändra min kost till att bestå av mer frukt och grönt till maten, mer fisk, mindre av vita saker. I övrigt tycker jag ändå att vi äter någorlunda ok mat ur hälsosynpunkt.
Och sen tänkte jag att jag skulle ta tag i min träning. Träna två pass i veckan, som jag gjorde tidigare. Och i höst, när min provanställning går ut, ska jag köpa ett multiträningskort på alla sthlms badhallar för då kan jag träna med mor och med T och hon är ju träningsgalen så då kan jag hänga med på ett hörn. Och vi ska stavgå också.
Men det viktigaste är att INTE kolla vågen förrän om typ ett halvår-åtta månader. Jag har en tendens att komma igång, köra två-tre månader, titta på vågen och se resultat och tro att det ska hålla i sig och så slutar jag. Det ska jag inte göra denna gång. Jag ska göra träningen till en del av mitt liv innan jag ser resultat (eller icke-resultat, det vet man ju inte...) för att inte tappa det sen.

Hur jag ska lösa nummer två har jag inte riktigt kommit fram till än. Att stå framför spegeln naken och upprepa mantran känns inte riktigt som jag faktiskt men det kanske är värt att prova. Problemet är ju att jag inte känner mig särskilt vacker. Men tänka positivt, det måste jag lära mig. Hur gör man?

Vilken kalabalik

En tjej på jobbet hade med sig en tvestjärt i en glasburk. Hon visste inte vad det var och hade fått in flera hemma och var jätterädd och nervös.

Jaha, nu är det snart helg och jag vill hitta på ngt men ingen är hemma. Och jag vill vara lite somrig, bada och sådär. Äta glass. Men icke. Det blir till att sitta hemma mol allena. Eventuellt kanske min mor kunde ställa upp.
Synd tycker jag. Det är reagge-festival på runmarö krog. Synd att I eller T inte är hemma, då hade vi kunnat åka till det blivande äkta paret och varit hos de i helgen och chillat till lite shysst ragga. Men icke.

Nej, man ska inte gräva ner sig och man ska inte deppa men ärligt, det är rätt trist när ingen är hemma och man inte kan hitta på ngt. Men man ska väl vara glad att det är sommar i vilket fall. Jag får väl ta en bok och gå och lägga mig i Vinterviken. Nej, just det. Det är ju festival där i helgen. Hm. Jag måste nog ta mig en funderare.

Sommar och sol

Idag är det hur fint väder som helst. Varför var det inte det igår morse så att vi kände att vi kunde åka till Sandhamn? Det blev ju väldigt fint sen på eftermiddagen men när vi vaknade var det mulet och det kändes som att det kunde börja regna när som helst så det blev ingen båtutflykt tyvärr... =(
Det får bli på semestern istället. Om vi har tid till det. Iofs har vi absolut inte planerat ngt alls till vår semester, det ska bli så skönt. Det enda som är bokat är Gais borta och bajen-derbyt på måndagen (årsdagen av 9-1 derbyt!!!). Men utöver det blir det nog bara landet, landet, landet. Jag har varken tid, lust eller ork att hitta på ngt annat. Jag har kollat på eventuella tre-dagars-resa ngn stans men vi har ju faktiskt inte råd egentligen och vi hade ju semester i våras. Så det blir bara slapp.

Vad ska man hitta på

Det är ju sjukt fint väder idag. Vi hade en fundering på att åka till Sandhamn idag men vi kom på det vid ett på natten så det fick skjutas på lite. Vi orkade inte ställa klockan. Det kanske får bli imorgon. Jag har aldrig varit på Sandhamn.

Men nu funderar vi på att se hur långt det är till Vinterviken istället. Något måste man göra när det är så här fint ute! Sätta på sig en kjol och gå ut och känna på solen. Nu när det regnar mest hela tiden måste man passa på när det faktiskt är fint väder, annars får man ju ingen sommar.

3:e gången gillt.

Ok, nu ger jag det här ett försök till. De senaste tre inläggen jag har skrivit har försvunnit i tomma intet. Hur det har gått till vet jag inte och jag har försökt säkerhetsspara men nej.

Hur som helst. Nu är vi i mitten av juli. Kan ni fatta. Jag gör det inte i vilket fall. Det har gått så himla fort att komma hit, lite för fort. Och det regnar mest hela tiden så det gör ju inte saken bättre. Men det är ok så länge man jobbar, det är när man är ledig som man vill ha sunshine. Jag har ju haft en semestervecka och förra veckan kompade jag och T två dagar och åkte ut till landet. Sen har jag två veckor till i augusti så jag känner mig riktigt nöjd med det. Det känns redan som att jag har haft sommar och så kommer det ännu mer senare!
Och igår skrev vi upp oss på tågresan till GAIS borta i augusti, det blir bra.

Igår var jag även på Gröna Lund och det var faktiskt riktigt trevligt. Jag hade bestämt mig för att inte åka ngt men efter två öl så började känna pirret i magen och kl 19 sänker de priset på åkbandet så då fanns det inget att diskutera. Jag åkte en hel massa saker. Och skrek. Jag skriker ju för allt, det är ju lixom ingen idé att hålla det inne. En gubbe och hans två söner skrattade hur mkt som helst åt mig i flygande mattan för att jag skrek. Hmmm... Men kul var det. Jag var alltså där med syster och familj, som kom ner i tisdags kväll så det fanns en anledning att gå dit.

Årets första kantareller åt vi idag

Alltså färskplockade på landet så sent som igår. Det är ju fantastiskt, och gott var det också.

Sitter och surfar runt på diverse möbelaffärers hemsida och funderar över hur jag ska göra med sängar. Vi behöver ju verkligen en ny säng, helst borde den ha inhandlats igår. Och vi har ju varit i gång och nästan köpt en ny säng flera gånger men det är ju det här med pengarna. Men sen tänker jag efter och inser att jag köpte en ny dator för typ sextusen utan att blinka (eller jo, det gjorde jag väl men det var ändå inte så mkt att fundera över...) men en ny säng som kanske hamnar runt samma pris, det är väldigt svårt att inhandla. Varför är det så? Är inte det lite felprioriterat? Jag kan tycka det iallfall, särskilt eftersom jag vet hur vår säng är att sova i (inte skön). Helst skulle jag ju köpa en säng som man verkligen vet är bra för typ trettiotusen men det känns ju ännu mer orimligt. Jag menar, om jag inte ens kan köpa en för under tio, hur ska det då gå att köpa ngt för tre ggr så mkt...
Och sen har vi den berömda bromsklossen, i det här fallet min kära sambo. Han är inte direkt sprudlande initiativrik i den här frågan och tycker mest det är jobbigt och obekvämt att åka och kolla på en säng. Och visst, det kanske inte är så upphetsande men det måste ju göras. Jaja, det blir väl IKEA för att det är lättast så.

Tänkte att jag skulle försöka bredda mina jaktmarker lite och köpa en lampa på ngn annan affär än just IKEA men den jag hade riktat in mig på var tyvärr stängd på söndagar så det fick bli åhlens istället och där hittade jag en inte så snygg rund vit sak som nu hänger i mitt sovrum. Den kostade bara trettio kr så det kändes som att det är gott alternativ tills jag hittar det jag vill ha. Men egentligen vill jag ha en brun lampa. Men först måste jag ju skaffa mig en säng så att jag vet hur jag ska möblera och inreda.

Imorgon är det dags att jobba, det känns sådär.

Örebro är inte särskilt vackert så här års...

och så försvann hela mitt inlägg så nu har jag ingen lust att skriva om det. Ni får undra bäst ni vill om Örebro.
Ibland hatar jag datorer.

Mina killar

ååååh, va min katt är fin när han ligger här bredvid mig och sover på skrivbordet. Han har vikt in sina tassar under sig och ser så himla nöjd ut. Jag älskar min kisse!

åååh, va min kille har fått stå ut med mig den senaste tiden. Jag har knappt varit hemma, inte packat upp efter resan, när jag kommer hem har jag slängt mina saker på golvet och gått och lagt mig på en gång. Och han bara pussar och kramar mig som om inget hade hänt. Jag älskar min kille!

En midsommarnatts dröm...

...skulle ju tex kunna vara att min kära karl får arslet ur vagnen och friar. Men det lär ju aldrig hända tyvärr. Eller, om vi får barn kan jag säkert få honom att gå med på det av rent praktiska skäl. Allt är så mkt enklare när man är gift om man har barn, har jag förstått.
Nu visar det sig dessutom att hans far har gjort som Ps bror och åkt på resa för att gifta sig i största hemlighet. Vad är dealen lixom? Är det ngn slags familjetradition eller? Jag fattar inte.

Jaha, midsommarafton som sagt imorgon. Det ska bli trevligt faktiskt. Har inte varit på mitt land och firat midsommar sen jag var typ tio år eller nåt. Man går ner till stora bryggan och firar där med lotter och kaffe och en midsommarstång och sen går man hem och äter sill. Eller om man gör det i omvänd ordning, det vet jag inte. Sen ska vi grilla på kvällen. Som vanligt, när min familj är inblandad, är maten i centrum. Vad ska vi äta??!
Men jag borde raka benen och packa. Jag har bara ingen lust just nu. Har precis städat och packat upp efter Cannes och Is land (jag har varit lite seg på den fronten....) så jag är lite matt. P har gjort en matjesilltårta. Det är så gott!

OCH JAG HAR SEMESTER!!!!!!!!!!!!!!!!!! Tjoho!

landet

Här är två bilder på Milo. Jag är så trött nu så jag orkar inte lägga upp fler.

Sommaren är lixom här

Jag har lite svårt att komma i fas med sommaren känner jag. Nu är det ändå mitten av juni, nu borde man börja känna att det här är det jag har längtat efter. Det är grönt, det är varmt, det är sol mesta delen av tiden, allt är mycket trevligare.
Än så länge har jag bara grillat en gång, inte badat nån gång, knappt promenerat i sommarvädret. Jag har å andra sidan fiskat, åkt båt och varit på landet. Men ändå, när ska man hinna med allt det där man tror att man ska hinna med?

Jag är så dålig. Jag bokar upp mig på en massa saker som är jättetrevliga och somriga men som gör att allt det där spontana försvinner för man har inte tid. Jag skulle jättegärna tex åka ut till de där klipporna utanför Nynäshamn där jag var förra sommaren, men när ska jag hinna det om jag aldrig har en helg ledig??? Men i och för sig, första helgen i juli är jag bokad men sen har jag resten lediga och sen har jag två veckor semester i augusti så då ska jag banne mig vara spontan och härlig. Och då hoppas jag att andra lediga människor kan tänka sig att vara det med mig. Bada, picnic eller en tur till Åland (inte finlandsfärja, jag menar med övernattning och Eckerö-linjen med båt....)

Idag har jag och T tittat på resor för de dagar när vi ska kompa ihop. Vi ska nog till Mallis! Kollade på hotell och reguljärflyg. Okej flygpris och skitbra deal på all-inclusive-hotell. Måste bara dit!! Vi pratade om Mallorca, Barcelona eller Budapest men när man jämför hamnar vi på ungefär samma pris på de tre destinationerna så då lutar det nog åt Palma de Majorca. Tjoho, va kul! Vi ska boka resan imorgon.

Bättre sent än aldrig antar jag...

Okej, den fantastiska resan till Cannes med jobbet går inte att sammanfatt i bilder här på bloggen men jag ska försöka. Jag vill inte lägga ut bilder på människor som inte vet att de är med på bild på nätet, det känns sådär. Men nedan följer ett par bilder i tyvärr lite omvänd ordning än de inträffade men ändock.
Vi hade sjukt trevligt. Vi åt god mat, drack bara rosé och champagne. Åt tre-rätters. Seglade. Vinprovade. Drack en drink på beachen. Det var verkligen hur bra som helst.

Det balsamerade liket av Sainte Roseline på vingården med samma namns Chapel

Jag solar i fören på segelbåten.... glassigt....!

Galet mycket snygga båtar mellan två öar utanför Cannes

Fulla och glada flickor på väg hem efter en hård natt...

Allmänna beachen i Cannes

Utsikt från ett fantastiskt hotell där vi åt tre-rätters-lunch

För övrigt

var derbyt HELT fantastiskt. Det var en såndär match som kan avgöra en hel säsong och hur den kommer att se ut i framtiden. Och det var en såndär match när människor som inte går regelbundet på fotboll kommer att bli "hooked". När DIF gjorde 2-1 trodde jag att jag skulle få hjärtsnörp. Och som de krigade sista tio! Helt underbart, vilken moral.

Sen var det lite hederliga gammeldags kravaller i tunnelbanan. Vi visade dessutom stort hjärta och förståelse när vi ringde ambulans till en kille som visade sig vara gnagare (det hade jag aldrig trott att jag skulle göra i hela mitt liv faktiskt). Vi stod hur som helst på första parkett och tittade på när folkmassan böljade fram och tillbaka och när folk sprang omkring som yra höns. Det var en del tjejer som grät också. Det var ju intressant tyckte jag. Jag har lixom aldrig fattat det där som folk säger, att det är farligt att gå på fotboll. Men de där tjejerna var verkligen rädda. Så har jag lixom aldrig sett på saken. Jag tycker inte det är så mkt att vara rädd för - jag menar, det är ju bara att gå undan. Men å andra sidan, om man inte är van vid fotbollskretsar och hets och det adrenalin som skapas i sådana situationer så är det inte så konstigt att man inte förstår vad som händer och blir rädd. Ja, jag vet inte. Jag var aldrig rädd i alla fall, i ärlighetens namn hade jag väldigt roligt!

Ser fram emot ett hett derby mot Bajen 19 juni.

Min trötthet har ingen gräns

Nu har jag snart jobbat tolv dagar i sträck. Jag har en hemtenta som ska in idag! Idag! Jag satte mig och skrev den igår. Fyra frågor på en gång. Det är ett under om jag blir godkänd. Ska sätta mig och finslipa lite och kanske lägga in lite referenser till litteratur för det har jag inte gjort. Men å andra sidan vill han inte ha det heller så...

Jag hade tänkt raka benen idag också eftersom det ska bli strålande sol i helgen och jag ska till landet. Om man har tur kanske man kan åka ut och fiska i bikinitopp och shorts. Det kan bli en höjdare i så fall! Det ska ju bli galet fint har jag hört. Och jag tycker att jag kan vara värd det. Lite sol, lite sömn och lite skärgård så kommer jag att vara på banan igen sen!
Det är också jäkligt skönt att vi inte jobbar hela veckan nästa vecka! Plus att på fredag drar vi till Cannes, det känns ju faktiskt heeelt sjukt. Vad ska jag ha med mig??? Skor?? Byxor?? Bikini?? Hallå, en hel massa shopping måste göras innan dess, det förstår ju varenda människa. Och hur det ska gå till kan man ju undra. Jag hade ju tänkt vara smal också till den här veckan som kommer, det var ju ett skämt. Det gick rätt bra ett tag men sen kom helvetesveckan förra veckan och förstörde min inslagna väg. Men jag kämpar tappert på!

Träffade I och barnet idag på lunchen, himla trevligt tycker jag. Det är verkligen ngt jag kommer sakna när hon inte längre är mamma-ledig. Men då kanske ngn annan är det och kan ta hennes plats, haha! =)

Idag fick vi en flaska champagne av vår VD som tack för hjälpen med det här enorma projektet som vi faktiskt, hör och häpna, rodde i land. Nu är alla hemma, ingen kom bort och alla kom med. Fantastiskt! Det trodde jag aldrig!

Hahahahaha

Det här var bland det roligaste jag läst på länge... Det är indeed en samling märkliga personer som håller på mäcktiga AIK...

Saxat från det ryktas om DIF:
Jan Olof Olsson var AIK:are och journalist på DN åren 1945-1974. I dagarna släpptes en bok med ett sextiotal av hans idrottstexter genom åren. Här är några utdrag.

DIF - Aik, 1959 - supporterobservation:
"Allmänt sett föreligger en skillnad mellan Djurgårdens och AIK:s supporters.De förra är unga, progressiva män, som infinner sig i varannandagsansad crew cut, skrynkelfria kalifornienkostymer, krympfria konstfiberskjortor och gärna kragnål under slipsen, att inte tala om prydliga fästmör.AIK-supportrarna är mera tunna och tärda bröder, som inte har någon särskild ordning på slipsknuten, förvarar cigarrettstumpar i tändsticksasken och har frun hemma vid kvällskaffet, ofta utan att i förväg ha underrättat henne om sin frånvaro från hemmet och sin närvaro vid "matsen".De putsade djurgårdarna hejar friskt och taktfast på de sina. AIK-arna betraktar sina svarta män med till synes tomma, ibland något plirande ögon, skakar menande på huvudet, när de gör bort sig och tar fram en fimp ur tändsticksasken när de gör mål, för att fira händelsen på sitt stillsamma sätt."

Hammarby - Aik, 1954 - om Aik:s supportrar:
"Detta är samma surmulna grupp som alltid, alltid redo med ett hemskt hånskratt åt sina gunstlingar och i samma utsträckning snål med uppmuntran och applåder när det ser illa ut för dem. AIK:s mål hälsades med ödsliga och reserverade handklappningar. Det är en mycket egendomlig samling personer som älskar AIK."

Klockan är fem över tolv, det är söndag natt och jag har fortfarande inte kommit hem från jobbet. Jag sitter med busslistor, med passagerarlistor och med sjuttioelva andra listor och försöker få min trötta hjärna att fatta vad det är jag håller på med.

De åker imorgon. Vi har lyckats få in alla på andra flyg och vi har lyckats boka in alla anslutningar på andra flyg eller tåg. Det är 250 personer som vi har varit tvungna att göra ngt åt som drabbades av det här, i bara det här projektet. Så jävla typiskt. Från och med i torsdags förmiddag har vi inte kunnat göra all logistik eftersom den inte ens varit klar eftersom vi har fått boka om så många och alla program måste göras om efter de nya flygen. Ja, herregud. Jag har inte tittat på nyheter, inte sett ngn TV, inte pratat med ngn av mina vänner, knappt träffat min familj. Och det värsta är att det är MITT fack. Ska det verkligen vara så här, vi borde gå ut i motstrejk.

MEN det positiva är att de åker imorgon. Så då ska det här eländet snart vara över. Vi måste också ordna med danmarks-resenärerna men de åker först den 13 juni och är hälften så många så det känns som piece of cake jämfört med det här.

Jag är så trött så jag orkar inte ens bli nervös inför morgondagens match. Någonstans där inne i mig är det dock inte så positiva vibbar. Det blir väl förlust som vanligt.

Efterlysning!!

Hallå, var tog mitt liv vägen? Ni vet det där när man gör trevliga saker tillsammans med människor man gillar. När man äter gott, dricker gott och inte behöver jobba över varje dag...

Ok, nu var jag på bio igår och det var MYCKET trevligt att få tänka på ngt annat än att jobba.

Jag gör härmed ett desperat utrop till de som råkar känna mig IRL. Kom och umgås med mig! Ät lunch med mig! Träffa mig efter jobbet (om jag nånsin kommer därifrån...)!
Jag tror jag blir tokig. Det enda jag ser är mitt kontor, min dator, min lägenhet och samma människor varje dag.

Running with scissors

Alltså, var på bio igår och såg ovan nämnda film. Mycket intressant film skulle jag vilja säga. Alla karaktärer var ju verkligen speciella på sitt vis. Men jag gillade den. Den var tragikomisk.

Just nu sitter jag och förbannar mitt eget fack för att de vill strejka på SAS. Jag tror jag blir tokig, de håller ju på så här jämt. Och vi har 250 biljetter med SAS på mån-tis-ons för EN grupp. Självklart har vi fler berörda grupper också men just de här jobbar jag med och nu vet jag inte hur jag ska göra. Det är hur mkt som helst att hålla reda på. Usch.
Men det blir nog bra till slut. Kanske.

Guess whos back...

...back again...
Hej, det var ju sjukt länge sen man hörde den låten. Eller ja, egentligen inte så länge sen kanske, häromdagen i Is bil. Helt galet att I har körkort förresten! Jag känner mig sjukt inspirerad och ska ta tag i det här själv. Jag ska ta körkort, hörrni! Så här i miljö-tider.... =)

Jaha, anledningen till att jag är tillbaka är att vi har köpt en ny fin, svart dator med platt skärm. Och det tar ingen plats! Men det bästa av allt är att vi har också köpt en router så nu kan vi sitta i andra rummet och surfa och knappa på tangenter utan att störa TV-tittande. Plus att vi får ett mkt trevligare vardagsrum eftersom vi slipper datorn där inne.
Så här lagom till allt pluggande tar slut dessutom så kan jag nu sitta och knappa i fred. Det är dock en hemtenta kvar att göra, så jag kommer nog spendera en hel del tid här den närmaste framtiden. Tyvärr. Känns sådär, måste jag säga.

Nej, jag kommer inte på ngt annat värdelöst att skriva. Jag ber att få återkomma.

Sjukt mkt att göra

Mitt internet hemma har ju gått ner eftersom hela vår dator har pajjat om ni undrar var jag är. Jag finns men ändå inte, typ.

Jag drömmer om mitt jobb hela tiden nu. Sitter ju med ett jätteprojekt med anslutningar från SWE, FIN och DAN. Jag har drömt bl a att inte en jävel var nöjd och alla ville omboka. dvs 200 personer ville ha en helt annan resa, och inte en enda biljett är avbokningsbar som jag bokat. Inatt drömde jag om excel-ark i olika färger (det är så det är upplagt - grön betyder flyg, gul betyder tåg) och ingenting stämde.
Förstår ni. Det är ju galet! Ska det verkligen vara så här på riktigt kan man undra. En annan sak man kan undra är om man inte borde vara involverad i projektet om man ska kunna assistera, dvs få vara med på möten. Så att man vet senaste direktiven. Men de bara förutsätter att jag ska läsa deras tankar. Jag försöker att inte vara negativ, men det blir svårare och svårare för varje dag. Dessutom är det sjukt mkt dubbeljobb och omständigt fast det inte behöver vara det. Nej, usch!

Jaha, och idag har jag tenta i retorik. Kul.

Den tomma blicken...

Helt galet. Jag känner mig helt urlakad. Jag orkar inte ens tänka längre. Men det är bara bita ihop och inse att det är två veckor till av det här men sen är det slut!

Dessutom så har det idag blivit klart med vår kontorsresa! Tjoho, ännu en resa för mig alltså. Fast med nytt företag. Spännande. Denna gång ska vi glassa på Rivieran. Kan bli bra. Betyder också lite ångest. Jag menar, vad ska man ha på sig?! Vi ska alltså till Cannes, för en helg och bo på sjukt trevligt hotell.
Jag måste alltså snabbt gå ner i vikt. Jag har en plan. Jag ska berätta hur den fortskrider.

1 maj

Inte ett demonstrationståg varken deltog eller såg jag. Jag såg ingen eld på Valborg. Jag har högaktningsfullt skitit i traditionen alltså. Det jag gjorde under dessa helgdagar var följande:

* varit på biblioteket och lånat om en bok
* shoppat för ca 1500 kr (ångest!)
* umgåtts endast med min mor (och lite med pojkvännen)
* gått igenom skulden till mor och kommit fram till en summa
* ätit försenad påskmiddag med snaps
* tittat på tre filmer (frihetens pris, en geishas memoarer och den bästa av mödrar)
* ätit mums-mums i oändlighet
* promenerat

Visst låter det skönt..? Hej, jag kan säga att den här sistnämnda filmen här uppe...herregud va sorgligt. Jag och mor grät och grät och grät. Och de fick ju lixom aldrig bli lyckliga! Det var bara sorgligt precis hela tiden.

Idag hade jag tänkt storhandla och sen var det slut på pengar för den här månaden. Underbart. Var tar alla pengar vägen? Jag fattar inte. Jag och P levde på ca 7000 /mån under nästan två års tid. Hur i helvete kan två inkomster förvandlas till noll så snabbt? Man tycker ju att man borde ha lärt sig att snåla. Iofs, om man shoppar för 1500 kr så får man väl skylla sig själv... =/ Och så har vi betalat av skulder varje månad också...
När vi gick igenom skulden till mor och startade på en summa långt över 20000 hamnade vi till slut på den nätta summan av 10654 kr i resterande skuld. Det kändes det genast mkt mer överkomligt.

På tisdag har jag tenta, det känns ju helt galet.

Helg

Var på Blidö Värdshus i helgen på SPA-weekend. Jag vet egentligen inte hur det gick till att jag hittade det. Men de har ett paket med 25min behandling, övernattning, 2rätters middag frukost, tillgång till vedeldad tunna och bastu och lite sånt. Jättemysigt var det, solen sken och jag satt ute och läste min bok. Jag har typ aldrig sovit så mkt som den här helgen, vi sov konstant.

Vi åt ute också i fredags, på Söderkisen, helt spontant. Det var faktiskt väldigt trevligt! Jag gillar söderkisen, det är god mat för helt ok priser. (inte om man förväntar sig mat för typ 68 kr dock) Jäkligt mysig inredning och trevlig personal. Rekommenderas verkligen.

Och så slutade helgen med en katastrof-match av DIF. Det var ju en trist avslutning på en annars mycket trevlig helg.

Man kan ju faktiskt dra iväg och sova över nån natt på ngt vandrarhem i skärgården, det behöver inte vara så avancerat. Då får man komma iväg en stund och få miljöombyte! Man tar en båt tur och retur och bor på ngt billigt vandrarhem och sover gott och solar och läser en bok och bara slappar. Helt klart kan det vara värt de pengarna, en mini-semester.

lunch eller inte

Var ska man äta, vad ska man äta, hur ska man äta.
Det är galet vad det kan vara svårt att hitta en bra lunch. Och vem ska man äta med, framförallt. Eller har man mat med sig? Idag har jag med mig torrvaror till mat så det kan man ju faktiskt spara till senare när ekonomin inte direkt flyter på. Så kan man lyxa till det med en lunch ute nu när man just fått lön. Hmmm... hur göra?
På onsdag ska jag och I luncha på indiern i vilket fall. Ngn annan som är ledig och vill haka är välkommen till Sumpan any time. =)

En liten paus i arbetet

Jag är helt slut i huvudet av den här gruppen som jag håller på med. Och nu visar det sig att det kanske inte stämmer i anmälningslistorna så vissa kan ha blivit felbokade. Det är inte bra. Så nu är det bokningsstopp till imorgon. Idag är nämligen sista anmälningsdag för alla de inbjudna. Det här är ett evighetsprojekt, det känner jag ju.

Igår skulle jag träna tänkte jag men jag hamnade på ölhaket som blivit lite av ett stamställe här i Sumpan - Greens. Anledningen till det var att jag jobbade över till sju och därför ändå inte hade hunnit till träningen. Och så kände vi att det var dags att prata av sig lite så vi gick och tog några after-work och snackade skit om våra arbetskamrater. Det är så skönt att göra det!

Hade just fruktstund här. Orkat inte pyssla mer just nu i Word och vänta på besked så nu har jag tagit en paus. Kände att det är ju helt sjukt skönt att vara halvledig på måndag och ledig på tisdag. Jag har ju aldrig sett mig själv som en kontorsmänniska men jag inser att det är faktiskt himla najs. Man får en massa extra lediga dagar! Jag menar, inom vården är det ju skit samma om dagen är röd eller svart i almenackan, om det är julafton, midsommarafton eller whatever. Det är bara att jobba på. Usch. Jag saknar det inte alls, förutom känslan man har när man jobbar med människor på det sättet. Man får ju helt sjukt mkt tillbaka och det på en gång också. Här kan man vara glad om man får ett tack.
Uppmaning - om ni bokar en resa (och alldeles särskilt om ni känner med er att ni är lite krångliga, typ aldrig kan bestämma er, namnändrar, drar ut på det, är lite snåla men vill ha sjukt bra service, klagar på allt och tja, ni fattar vinken...) SÄG FAN I MIG TACK till resesäljaren.

Olika verkligheter

Jag har tänkt på det här med livet. (hahaha...hur pretentiöst får det bli egentligen på en skala...) Eller, det jag egentligen har tänkt på är hur livet förändras och hur det gestaltar sig i vissa lägen.
Som min kompis som är helt galet rättvise-tänkande och miljömedveten och gröna vågen och sådär. Det är ju hennes verklighet som hon tycker är helt normal. Om man inte håller med brukar man ju, lite klyschigt, säga "det där är så långt ifrån min verklighet man kan komma". Så då funderade jag över det här med verkligheter. Och insåg att verkligheter förändras med tiden. Det hjälper att skapa normer och relationer, samtidigt som de hjälper att skapa en verklighet att bygga upp. Det påverkar i sin tur hur man ser på saker och ting.
Ett väldigt tydligt exempel är min vän I som just fått barn. Hon lever ju i sin mamma-barn-verklighet. Då är det naturligt att tänka, prata och fundera över saker som har med den verkligheten att göra. Hon söker sig då till likasinnade. Hon har kontakt med hennes "gamla" verklighet genom att hitta på saker med människorna som ingår i den.

Alltså, verkligheten är föränderlig. Och den verklighet jag lever i behöver inte vara samma verklighet som du lever i. De kanske snuddar varandra men man kan inte utgå ifrån att ens verklighet är normen.

Äsch, det här blev flummigt. Men det är viktigt tror jag att tänka på att man inte alls lever i samma verkligheter.
Som i mitt tidigare inlägg, där jag ondgjorde mig över de som lever i den här mode-hysterien. De lever ju (uppenbarligen) mitt i den verkligheten. So, who am I to judge?

För övrigt...

...fick jag min slutavräkning från gamla jobbet. Hurra, hurra, hurra. Jag säger bara det så har jag det sagt.

Det ordnar sig, det gör det alltid, ja det löser sig...

Debattinlägg

Jag var så sjukt omotiverad idag när jag åkte till Retoriken så jag funderade till och med på att inte åka dit. Hade lite ångest också eftersom jag inte alls hade förberett mig särskilt mkt. Men det gick jättebra och det var faktiskt lite kul också! I min lilla tre-manna-grupp diskuterade vi köphysterin och hur den får oss människor att må. Eller, det var tanken i alla fall. Sen säger man ju inte alltid det man har tänkt från början när man väl står där. Men tjejerna var skitduktiga och det blev till och med lite hetsigt på slutet. Jag var debattledare och skulle fördela ordet. Gulp, var min tanke.

Hur som helst. Vi kunde ju inte låta bli att diskutera lite i största allmänhet när det var paus. Jag tror att jag är lite dum i huvet faktiskt, att jag lever i en egen liten bubbla där man lixom inte tar saker på allvar. Vi tre var väl iofs rätt rörande överens om att vi tar avstånd från det mesta av allt det där och att man tar ju "modeexperter", inredningsprogram o dyl med en nypa salt. Men vissa människor tycker ju verkligen att typ Ebba von Sydow är det smartaste de hört och hänger vid hennes ord. Jag måste säga, att jag är mer på Magnus Betners sida där.
Och som typ programmet Lyxfällan, på TV3. Det är ju helt galet. Hur tänker människor? Nu har jag iofs inte sett ett enda helt program men själva grejen är ju att människor konsumerar för pengar de inte har och låter räkningarna ligga i oöppnade högar för att glömmas bort, typ. Det är ju galet! Hur kan man bara skita i att betala sina räkningar? (om man nu inte har ngt förståndshandikapp på riktigt och behöver hjälp med sånt) Hur kan man bara ta SMS-lån på flera tusen mot en skyhög ränta och tro att det ska hjälpa? Jag tycker det är helt galet.

Min tid är nu

Jag tycker verkligen om våren, jag har insett det nu. Jag gillar när allt det döda får liv igen. När saker och ting känns hoppfulla och livliga och överkomliga. Jag har aldrig förstått mig på de som mår dåligt på våren, det är ju nu allt det roliga börjar! Jag ser verkligen fram emot att vara halvledig på måndag och helledig på tisdag tex. Underbart! Det är ju en hel drös med helger så här på vårkanten när man kan få vila upp sig efter den sjukt jobbiga vintern.

Har fått jordens största projekt på jobbet. Det är typ 400 personer som ska ha anslutningar och färdhandlingar och jag ska fixa alltihop. Plus att det ska vara klart till 7 maj. Katastrof. Men det blir nog bra.

Jag hade ngt skitbra att skriva, som jag tänkt på under dagen, men nu när jag sitter här har det fallit bort. Så tyvärr, ni får nöja er här.

ingenting

Jag känner mig lite stressad på jobbet, de vill ha hjälp allihop och jag måste försöka ha koll på vad jag gör och till vem jag gör det. Mycket att hålla reda på med andra ord. Men det är ju roligt att man har att göra iaf, det vore ju mkt värre att inte ha ngt alls att hålla på med.

I helgen var det match igen, jag vann ju två biljetter. Det var riktigt kul faktiskt. Jag var på Östra innan och efter match och jag gillade det! Det var ett tag sen jag kände suget efter fotbollen och människorna runt omkring men den här säsongen känns som att den kan bli jävligt kul faktiskt. Det som är synd är jag numer är ensam brutta! Det känns lite jobbigt faktiskt, saknar I vid min sida. Det blev lixom extra tydligt när jag satt där med åtta killar i 35-45 års åldern och drack öl. Men, det är ju tur att man inte har känslig hud om man säger så.

I fredags när jag åkte hem på tunnelbanan satt det ett killgäng runt 20-22 år som satt och pratade om tjejer och sillisar och tuffa killar som sätter på allt som rör sig. Jag är nog lite naiv, men är det verkligen tufft att prata om sånt i den åldern? Jag menar, ok (eller inte...) när man är 16 och oskuld men när man är 20 år?!

Djurgårn

Haha, det var en tävling idag i City om vem som hade spelat i DIF. Om man sms:ade innan kl 12 idag hade man chans att vinna 2 biljetter till matchen på lördag. Frågan var simpel - vem har spelat i Djurgårn? 1 teddy sheringham x teddy lukic 2 teddy bear. Så jag slängde iväg ett sms och nu har jag vunnit två biljetter till matchen. Alldeles gratis var det ju förstås inte, det kostade 10 kr för sms: et...! =)

Matchen i måndags var det bästa jag sett DIF prestera på länge. Det fanns lixom lite tanke bakom spelet, och de sprang ju där bollarna kom. Det kändes som ett lag som spelade för varandra och allra helst för Mattias Jonson. Han var fan grym. Kul både före och efter match också för en gångs skull. Jag har dock inte varit så nykter på en match sen jag vet inte när.

I övrigt i mitt liv har jag helt plötsligt helt sjukt mkt att göra på jobbet - kul men också lite ångest. Jag kan ju fortfarande ingenting. Än så länge får jag iofs mest göra saker jag kan (som typ individuella biljetter och färdhandlingar) så det är inte så svårt men ändå.

Inspiration

Tittade på Js blogg och läste vad hon hade gjort under påsken. Inte så mycket visade det sig. Inte jag heller. Det här har jag gjort:

Fotboll
Bakfylla
Söndags-påsk-middag hos svärmor (högst motvilligt)
Läst ut två böcker
Dajmat två dagar i sängen
Ätit sjuuuuukt mkt godis
Talat i klartext med min pojkvän

Vidare skrev J att hon inte hade umgåtts med ngn utom hennes pojkvän, inte suttit på uteservering och inte druckit öl. Och att hon ska ta över min och Is "operation GÅ!" som i stort sett går ut på att det inte finns ngn anledning att säga nej när ngn kommer med ett förslag till umgänge. Det var ett fint initiativ vi hade jag och I. Lite naivt kanske (det blir ju rätt dyrt i längden, vilket vi rätt snart blev varse...) men trevligt. I samma veva som "operation GÅ!" inleddes startade även "operation ta tag i" som betydde att alla de lösa ...åh, vi måste ha picnic, vi måste bada på långholmen, vi måste spela brännboll, vi måste sitta på din balkong och dricka vin... skulle bli verklighet. Dessutom skulle vi alltså få med alla andra som var med på de lösa meningarna. Det var en hektiskt tid.

Jag saknar det inte. Jag saknar inte ändlösa trista kvällar, saknar inte fyllor som urartade, saknar inte det där att vara så jävla tuff tjej hela tiden, saknar inte människorna. Snarare skönt att slippa det.

Jesus dog på korset för våra synders skull..

Det får man inte glömma.

Jaha, vad mycket bättre det känns idag när Gnaget torskade sin premiär också. Det gör ju inte DIFs förlust lättare men livet i sig. Fredagen (dagen då allsvenskan inleddes...) var en solig men snöig historia. Det var också en historia och bakfylla och öl. En historia om ett kallt Råsunda som inte värmdes av något vidare spel.

Men nu har jag iallafall börjat på mitt nya jobb. Jag har fått accept på min första offert, jag har gjort re-issue och jag har hjälpt till där jag kan. Ändå. Man känner sig ju inte som jordens brightaste hjärna direkt. Och man känner sig riktigt tossig i huvet. Som tur är har jag ju T där som jag kan ställa alla dumma frågor till. Det blir nog bra det här. Jag har lämnat in min semesteransökan, bara en sån sak.

Tillbaka i fjällhöga norden

Eller, så värst många fjäll har vi väl förstås inte i just Stockholm men ändock. Tillbaka i moder Svea igen och det känns rikigt trist. Det rycker i min rese-tarm nu, ganska så mkt dessutom. Ska försöka övertala min karl att åka på lång semester med mig så snart vi bara har möjlighet och råd. Alla skulder måste betalas först men det är vi ju på god väg med så det blir nog bra. Och nu får ju jag löneförhöjning också plus en extra semester-lön från gamla jobbet. Plus att jag fick min deklaration och när man bara har jobbat ett halvår brukar man alltid få tillbaka eftersom skatten dras på helår. Mycket riktigt, pengar tillbaka. Sex och ett halvt tusen närmare bestämt! Jag har redan deklarerat, genom SMS så jag hoppas jag får pengarna innan midsommar.

Hur som helst, hur var Italien undrar förstås ni. Och jag måste säga att det var en riktigt bra semester, jag tänkte inte på hemma en enda gång och kände mig verkligen helt avslappnad och ville inte åka hem. Vi har sett Florens, Rom och en hel drös med små gulliga bergsbyar och så har vi ätit fantastisk mat och druckit en hel massa vin, gått på vinprovning och promenerat och åkt en hel massa bil. Jag har bara handlat skinka, ost, vin och olivolja (plus ett par skor...) och känner mig väldigt nöjd med mina inköp.

Huset som vi bodde i var helt fantastiskt med ett gudomligt kök där man samlades helt naturligt. De hade sin egen olivoljeproduktion så vi fick köpa flaskor med en bild av huset på. Fantastiskt!

Auf Wiedersehn...

Eller hur det nu stavas. Nu drar jag! Eller kl 03.15 drar jag hemifrån för att vara exakt.

"jag längtar till Italien, till Italiens gröna land,
där little små citronas växa uppå strand..."

Jag skickar ett vykort!

Sista dagen på jobbet

Jaha, så har den kommit nu då. Sista dagen. Tiden går, helt klart, jäkligt fort ibland. Har just haft en konversation med en kund som var sur för att priset inte var det jag angav för ett annat datum. Kul.

Hur som helst. Idag har jag helt sjukt mkt att göra och jag kommer få sitta över skulle jag tro. Men man ska ju som bekant inte måla fan på väggen.

Vad har hänt?

Tidigare fanns det en viss fantasi, ett uttryck, en glädje. Nu finns det lixom ingenting. Jag har totalt tappat stinget. Och min karl har blivit en soffpotatis. Vad är det som har hänt med oss? Vad har gjort att vi helt dajmat ur från livet?

En insikt som slog mig helt plötsligt en dag var att jag är en såndär person som aldrig avslutar ngt. Det tyckte jag kändes helt hemskt. Jag har nämligen alltid trott att jag är en avslutare - typ "har jag väl påbörjat ngt så slutför jag det". Men om jag inte påbörjat ngt så blir det lixom inget. Jag har storslagna ideér om allt möjligt men det blir ju aldrig ngt av det.
Tex mitt garderobsprojekt. Jag vill ha ett snyggt sovrum med ny säng, nya garderober och fina saker. Vad händer? Nada. Mitt balkongprojekt SKA jag iaf göra ngt med. Jag ska lägga in trall, jag ska köpa nya möbler och jag ska köpa en fin ljuslykta och stora krukor för blommor. Jag måste! Jag vill!

Iofs kostar garderobsprojektet mycket, mycket pengar. Det är väl därför det inte händer ngt på den fronten. Vi ska ju till Italien nästa vecka. För oss båda kommer hela resan gå på ungefär 12000kr. Det är faktiskt en rätt stor utgift på en gång.

Berlin i bilder

Självklart togs det många fler bilder än de här men här kommer några bilder från Berlin i alla fall. Jag tror banne mig att jag måste åka tillbaka dit ngn dag i privat sammanhang. Det var en riktigt trevlig stad.


Chekpoint Charlie

Olympiastadion

Die Mauer

G's något disgusting mat

hepp hepp

Sitter i kö till Europcar för andra gången inom loppet av tio minuter. Idag har det faktiskt rullat på riktigt bra, har en del att göra. Kul! Det är definitivt mkt roligare än att göra absolut ingenting.

Jaha, mina vita veckor fortskrider utan större problem. Jag har inte druckit sen Masai förra lördagen. En hel vecka... =) Var ju på middag hos mor i lördags men klarade mig genom att dricka "vanlig" cider. Det var gott faktiskt. Och så hade jag lite stöd av I som ju inte drack ngt eftersom bäbisen var med.

Måste lägga upp lite bilder snart känner jag, från Berlin och sådär. Det får bli en annan dag. Idag ska jag på konsert med Lisa Ekdahl, det ska bli så himla trevligt! Jag ser fram emot det. Jag har dock inte laddat med musiken som sig bör, det var väl dumt av mig. Men det sitter nog där i ryggmärgen ändå.

sagolika vår

Jag tycker det är underbart med detta vädret! Idag har vi gått på lunchen. Det gjorde vi iofs igår också.

Igår tittade vi på "the Football Factory". Jag blev helt galet sugen på fotboll! Jag vill gå nu! Det ska bli så trevligt på långfredagen när allt kickar igång igen. Ölen, suget, gemenskapen, fotbollen, sena kvällar, Östra med Berit, sol och vår-fotboll. Underbart!

Work, work

Nu är jag här igen på jobbet och tiden sniglar sig fram. Den är bara tio på förmiddagen fast det känns som att det gått hundra år. Min huvudvärk har gett med sig lite grann.
Idag är sista arbetsdagen ihop med G, det är ju intressant. Han ska på semester i två och en halv vecka.

Jag sitter här och försöker hitta på saker att göra. Tex har jag tittat på huruvida man kan ta sig till Kalmar eller inte på bortamatchen den 29april. Det ser inte så jäkla lätt ut kan jag säga. Det går en SAS-kärra rätt lagom för moi och P (eftersom vi ska på hemlig aktivitet kan vi inte sticka på morgonen) men att ta sig hem igen är dessvärre omöjligt. Jag fattar inte hur vi ska få till det. Eventuellt kanske man kan ta en supporterbuss tillbaka. Hmmm, får fundera på det där. Det går inte ngn buss och inte ngt tåg.

Vilken härlig vårdag

Jag har ju varit sjuk de här vackra vårdagarna som har varit. Men idag har jag faktiskt gått en sväng, ville känna solen mot min hud! Det var ju mysigt. Har öppnat fönstrena hemma också och har fått i flugor som katten gärna har jagat. Och så har jag äntligen sågat ner vår julgran i mindre bitar så att vi äntligen kan slänga den! haha, det är mars nu lixom..

Men den här solen gör ju faktiskt underverk för humöret. Man mår ju helt galet mycket bättre av detta!

Nu är det bara en och en halv vecka kvar på jobbet och en och en halv vecka kvar till Italien. Det är fantastiskt! I can't wait!

Last King of Scotland

Igår var jag och P på bio och såg filmen om Idi Amin - last king of Scotland. Den var verkligen bra. Hemsk men bra. Och Forest Withaker var utmärkt i rollen som galen diktator. Han var verkligen sådär skiftande i humöret, ena stunden skrattande och andra stunden helt galen blick. Väl värd sin Oscar tycker jag.

Mycket bra film. Rekommenderas till alla som inte sett den.

Blogga hemma!

Tjoho, nu funkar det igen. I, nu vill jag genast se en ny post på din blogg om hur livet lever med dig och bebben.

Idag är jag sjuk, dvs hemma från jobbet. Det har varit en helt sjuk dag. Jag sov hela natten, vaknade av väckarklockan och kände att huvudet var lika stort som Globen typ och i den gick melodifestivalen i repris fast lycket mer högljutt. Så jag insåg med sällsynt klarhet att det blir inget jobb för mig idag. Så jag somnade om och sov utan uppehåll till halv tolv. Och så gick jag upp, insåg att det inte fanns ngn frukost så jag gick och handlade och åt. Av det blev jag så slut så jag somnade igen och vaknade halv fem. Då gick jag upp, åkte och träffade kursare och analyserade två tal och nu sitter jag här hemma igen. Mätt och belåtern och tittar på House och vill bara sova.
Jag tror att min kropp försöker säga mig ngt.

dajme, dajme, dajme

Jag är lite trött nu. Men det var så skönt att vara ledig igår och i princip göra ingenting. Jag har druckit alldeles för mkt alkohol på senaste, 9 av tretton dagar. Det är inte bra, jag känner verkligen av det i min kropp.

Så nu har jag bestämt mig för att vara vit fram tills vi åker till Italien. Det är två veckor kvar (eller om man ska vara petig, om två veckor är jag där!!!!!!) så det blir lagom med detox. Nu i helgen är det middag hos mamma men då ska jag dricka mineralvatten. Skönt är att I kommer vara där med bäbis, hon kan stötta mig då att stå emot... =)

Helgen spenderades till viss del i Götet. Kul att träffa M som jag inte sett på nästan ett år!

Nu börjar det bli lite mkt...

Nu börjar min kropp försöka visa för mig att jag inte är tjugo längre och att jag inte ska hålla på som jag har gjort den senaste tiden med fester och andra spännande saker. Igår hade jag inte ngt inplanerat efter jobbet förutom att jag klippte mig men då ringde T och frågade om jag kunde hänga med nya jobbet på Wallmans på Golden Hits. Och jag som hade lovat laga mat till P och mysa hemma fick lite dåligt samvete men ringde honom och han sa att det var klart att jag skulle gå, det är ju nya jobbet! Så jag fick mat och underhållning på bekostnad av de. Drickat fick vi stå för själva. Jaha, så var man hemma runt ett-halv två. Precis lagom.
Och ikväll bär det av till Götet med jobbet, vi ska åka x2000 1kl plus och få tre-rätters ombord och sen ska vi bo på hotell first G. Så det blir nog spännande. Och imorgon är det Masai hos M. trevligt. På söndag ska jag träna och sen ska jag plugga. Tråkigt.

Hela nästa vecka är rensad på aktiviteter, jag ska inte göra ngt alls. Jo, jag och P ska gå på bio. Men det är allt. Jag behöver komma ikapp mig själv.
Men om jag känner mig själv rätt så kommer jag bli sjukt uttråkad och rastlös och måste boka in en massa ändå. Men planen är att göra så lite som möjligt och att träffa min kille så mkt som möjligt. Känns som att vi inte setts på två veckor.

Kollegor...

Sjukt trött på min bittra kollega som inte kan sluta tjata om hur jävligt livet är nu när jag har sagt upp mig och hur hon inte är uppskattad och hej och hå.
Jag orkar inte ens vara trevlig längre.

Igår hände det saker här på kontoret. Vår chef fick sig en riktig uppläxning av VD:n för den sista tidens idiotiska tilltag. Typ att han skrivit mail och sagt till kunder att han tycker det ska bli så skönt att slippa de (typ). Det var intressant. Han har fortfarande inte kommit över det, han är lite småsur idag också. Men han har iaf bokat in tre möten med kunder nu, så det var ju kanske bra att VD:n fick reda på vad han gör. Det var en person som skvallrade nämligen (varpå min chef säger till VD:n "säg till vederbörande att hon ska hålla käften!".

Jaja, jag slipper från det här snart, det ska bli skönt.

Nu är jag less

Fy faaaaan va jag har tråkigt på jobbet just nu. Inte en käft har ringt på eftermiddagen. Eller jo, jag har tagit emot ett samtal. Det var en som sökte min kollega som var på lunch. Jaha, och sen då? Nada.
Totalt mörker. Det är så sjukt jävla tråkigt att bara sitta av tiden fram till fem. Att veta att man kunde ha gjort andra saker. Jag tycker det ska bli så skönt att slippa det här, jag orkar inte med detta. Man tappar ju sugen totalt. Och på mitt nya jobb har de så sjukt mycket att göra så där är jag lite rädd att jag inte alls kommer hänga med i början. Helt ny och allt, även om det känns som att jag känner de flesta redan. Jag har ju träffat de ett par gånger nu... Men det ska bli så skönt att ha ett jobb att gå till där man faktiskt får jobba lite. Att ha det som vi har det här är ju helt värdelöst. E man på jobbet vill man ju jobba.

Och så sitter min chef varje dag nästan och skriker ut att han är så less och han tycker det ska bli så skönt att sluta. Och han är så trött på kunderna och bla, bla, bla. Kontoret är ju inte större än att man hör varenda ord han säger. Det höjer ju inte motivationen direkt att göra sitt jobb. Jag är så sjukt irriterad på hans beteende överhuvudtaget. Han borde sluta idag om han är så less. Och det värsta är att han säger det till kunderna också, att han är så less på att ta de här diskussionerna med de och att det är därför han slutar. Vem tror han att han är?

Busskort

Jag har köpt ett busskort som räcker till den 3april. Jag ska ju dock till Italien en vecka och tänkte höra om ngn vill köpa loss sista biten på mitt kort.
Jga har räknat ut att det kostar 20 kr/dag med kortet (som det är nu iaf) och de datum som det gäller (24mars-3april) skulle då bli 11 dagar * 20 kr = 220kr. Men då tänkte jag att jag kunde ta samma pris som för ett häfte, dvs 180 kr.

Någon som är sugen. Eventuellt kanske det blir från den 23 redan.

Påskrivet och klart!!

Nu är jag formellt tillhörande Scanworld från den 2april. Idag har jag skrivit på papper och fått det signerat. Min 3000 krs löneförhöjning är ett faktum! Jag har förstås en provanställning till en början men ingen av oss räknar med ngt annat än att det blir en fast tjänst efter det. Och så måste jag skriva ett nytt kontrakt då, kanske man kan få löneförhöjning? =)

Jaja, nu känns det mycket mycket bättre.

berätta för kunderna..

Jag tycker det är lite svårt det här med att berätta för kunderna om att jag ska sluta. Ska jag skriva ett mail apropå ingenting och till vilka kan man fråga sig? Jag vill ju säga det till de man pratar mest med så de måste jag höra av mig till, helt klart, men det känns lite dumt att bara skriva hej, hörrni, jag ska sluta. Det känns som att det borde bli i samband med ngn bokning så att det lixom faller sig mer naturligt att man faktiskt pratar med de. Sen vet man inte hur mkt man kan berätta heller. Kanske inte ska prata om min (mkt) bättre lön och kanske inte var jag ska? Fast å andra sidan ska jag ju jobba med grupper så de kan ju inte komma med mig på det viset så egentligen borde det inte vara ngn fara.
Idag har jag iaf sagt det till två personer som nästan alltid bokar via mig. Om ngn annan svarar i telefon så frågar de efter mig. De tyckte det var tråkigt att jag slutar. Fast till de har jag sagt som det är, att jag fått en fast tjänst och att jag har ett vikariat nu. Det rättfärdigar en hel del. Och båda två sa att de förstod mig helt klart.

trött som ett as

Jag är verkligen helt sjukt trött. Mina tankar går i kors och min röst är sådär whiskey-betonad så man nästan skäms i telefon när kunderna ringer. Och ögonen svider lite lätt.

Det har helt enkelt varit för mycket på senaste tiden. Jag börjar ju också bli tant så det kan ju hänga ihop med det. En hel vecka med aktiviteter börjar ta ut sin rätt. Men än är det inte slut sörrni, det är ju bara tisdag idag och en hel vecka med aktiviteter kvar framför mig.
Nästa vecka har jag röjt i min almenacka och har ingenting bokat förutom retoriken på tisdagen och så helgen förstås. Det ska bli så skönt. Jag ska läsa ikapp mig på retoriken, jag ska titta på TV, klappa katten och pussa på P. Och bara vara mig själv. Det hade ju varit helt underbart om jag också hade fått vara ledig från jobbet men det hade kanske vara att fråga efter för mkt...

Jag tycker också att det dyker upp en hel massa pengar som ska ut nu. Typ el och sånt skit. Inte bra. Speciellt inte bra att allt ska betalas på mars-lönen som ska täcka för Italien också. Även om man får ta lite av spar-kassan också, det fattar jag ju. Jag undrar hur mkt pengar man ska ha med sig egentligen? Vad kan man tänka sig? 500 kr /dag? Inte inkluderat eventuell shopping förstås!

Grand Travel Awards

Ikväll går det av stapeln på Rica Talk i Älvsjö. Det ska bli lite kul faktiskt att gå dit, jag har ju aldrig varit på det förut. Dessutom är det ju så nära hem, bara att ta bussen så är man hemma på ett litet kick.

Priserna och vinnarna skiter jag högaktningsfullt i. Det är maten och spriten jag vill åt... moooahahaha!

Slutspelets icke vara

För övrigt fick jag rapporter under kvällens gång om matchen. Det var ju ingen rolig historia, det där. Jävligt trist att missa slutspel.

Berlin = fantastiskt!

Vilken resa! Vi bodde på fyrstjärnigt hotell på en tvärgata till Kurfurstendamm. Fantastiskt hotell. Vilka sängar! Och helt underbar frukost. Jag älskar verkligen hotellfrukost och alldeles särskilt när den är så här fräsch..
I fredags när vi kom ner så fick jag inte mitt baggage. Det var kvar på Arlanda så vi fick gå och säga till på Lost and Found-avdelningen som lovade att det skulle komma till hotellet innan vi åkte hem åtminstone. Så vi gick ut och käkade på restaurangen där vi bokat bord. Fantastisk mat och jättetrevligt ställe. Gemytligt och "folkligt" som min kära chef kallade det. Han satt och sa hela tiden "du vet ju precis vad jag vill ha" till G som ordnat resan (via en agent, som visserligen förstått det hela bra). Men vadå, vad jag vill ha. What about the rest of us?? Hursomhelst var det iofs precis vad vi ville ha också. Och det var supertrevligt, vi drack vin och pratade, pratade, pratade. När vi gick från restaurangen satte vi oss i hotellbaren och tog oss en sängfösare.

Frukosten i lördags var, som sagt, underbar. Kl 9 satte vi oss i bussen för en fyra timmar lång stadd-rundtur. Vår guide Boel pratade svenska, hon var jätteduktig och rolig. Vi såg muren (självklart sjöng jag Die Mauer...), Brandenburger Tor, Olympiastadion från -36, Tempelhof, Checkpoint Charlie och en hel massa annat. Lunch och sedan fri tid som spenderades på Lidl av alla ställen för inkassering av sprit. När jag kom till hotellet stod min fina, röda väska på rummet. Jag kunde med andra ord byta kläder!!!
Restuarangen på kvällen var igen en fantastisk restaurang med helt sjukt god mat. Riktiga lyckträffar båda två. Och sen tog vi en öl på en pub på väg mot hotellet. Jättetrevligt! Stupade i säng vid tolv. Så det var inga sena nätter att tala om alls.

Mycket bra resa.

Uppkorkat var det här!

Jaha, nu dricker man första glaset rött! Trots att vi inte stänger förrän om en halvtimme. Men är det semester så är det! SKÅL!!!

By The Way; sjuuuuuuuukt nervös inför kvällens match. Och sjuuuuuukt avundsjuk på P. =(

Stockholmshat

Sitter och läser på bloggar om hockeyn. Är ju sjukt roligt med hockey just nu om det är ngn som har missat det.

Hur som helst, läste en massa inlägg angående DIF-Luleå i måndags och huruvida Globen var slutsålt eller inte, huruvida det var medgångssupportrar eller inte i DIF-leden, huruvida elitserien behöver ett elitlag i huvudstaden. Jag vet inte, är det bara jag eller är folk helt knäppa?
För det första blir folk i landet sura över att det skrevs mycket om att det var fullsatt i Globen och lämnar kommentarer i stil med "vi har slutsålt varje gång, det nämns aldrig..". Nej, självklart inte. Stockholmshockeyn har varit om inte död så i alla fall sjungit på sista versen i ett par år. När det nu fått ett uppsving (vilket till stor del är på grund av det prekära läget och att det faktiskt inte är en transportsträcka till ett slutspel) och folk börjar strömma till är det klart att det sticker ut.
För det andra så skriver folk då att "det är bara medgångssupporters i Djurgårn". Jaha, och var har du den framgången nånstans? Laget har spelat kasst fram till den fantastiska storsatsningen mot SAIK i januari och sen ryckt upp sig. DIF har riskerat kvalspel. Jag läste ett bra inlägg: "Det är bara djurgårdare som kan bli kallade medgångssupportrar när man gör sin näst sämsta säsong på över 20 år och då sluter upp för laget." Så sant.
Och sen tycker man då att varför tycker folk att det behövs ett lag från huvudstaden i elitserien och inte de andra lagen? Jo, självklart måste man ha lag från alla städer. Det som folk inte fattar är att lag från de lite större städerna drar folk! Det betyder mer pengar till alla lag. Och sen är det ju faktiskt inte bara Stockholmare som tycker så här.

Jag vet inte, är man så jävla avundsjuk på hufvudstaden. Och varför i så fall?? Jag fattar inte.

Berlin, here I come

Tror ni inte att jag glömmer mitt pass hemma. Jodå. Duktiga Sara. Men som TUR är så är P ledig idag så jag lyckades muta honom med gratis lunch i Kista galleria så han kommer med passet till mig. Dessutom är det ju bra att jag föder honom ordentligt eftersom han ska åka tåg och dricka massa sprit på väg till Linköping. Och så ses vi ju inte förrän på söndag.

Jaha, och idag har Fly Me konkat så vi sitter lite i skiten här. Det ringer folk hela tiden och har inga flighter. Och så stänger vi vid halv fyra idag eftersom vi ska resa. Vilken underbar dag. Och min kollegas unge har vinterkräksjukan så hon kommer smitta ner oss.

Men det är ju FREDAG!!!!!!!! Underbart. Det är ju helg. Fast inte så mycket sova direkt.

Här är jag

Hej, jag gillar ju listor. Jag och I gjorde jämt listor när vi var mindre. Listor i stil med "vem skulle du ta med till en öde ö", "vem vill du helst hångla med", "vem har snyggast rumpa" och sånt. Mycket kul! Så när jag sett den här listan figurera på ett antal bloggar så måste jag ju ta action!

Tio första:
Första bästa kompis: I såklart och hon är det fortfarande. I år är det 21års-jubileum!
Första bil: Va, eller hur. Varken bil eller körkort. Men om man tänker på familjebilar så var ju silver-volvon Gamla Zabina Läspar bland de första jag minns.
Första kärlek: jaha, jag var fjorton, han var nitton, det var hopplöst men himlastormande.
Första husdjur: hmmm... fåglar hade vi. Pippi-lotta tex. Men första "riktiga" som jag verkligen älskade var Joppe (som egentligen var systers...). Han var så fin!
Första semester: Vi bilade runt hela Sverige som liten. Första utan föräldrar var till Danmark i 16års-åldern. Resan innefattade Christiania, snygga killar, mycket öl och en hela massa röka av olika slag. Tror inte mina föräldrar hade godkänt om de visste...
Första jobb: sommarjobb på hemtjänst i Huddinge.
Första köpta skiva: ?? New Kids?
Första riktiga kärlek: Det skulle väl vara M då. Det var ju inte heller ngn trevlig historia.
Första piercing: Nope, men min DIF-tatuering fyller 7 år i september i år!
Första konsert: Orup i Kungsträdgården -89. Fantastiskt!

Nio senaste:
Senaste alkoholdrycken: Igår drack jag champagne och rödvin
Senaste bilfärd: igår åkte jag taxi, räknas det? Annars är det Kittelfjäll som jag åkte (jävligt mycket) bil. Umeå-Kittelfjäll tur och retur (ca 5tim/sträcka)
Senaste filmen du såg: Usch, jag har ju inte sett några filmer på länge. Halva Happy Gilmore på TV. Inte särskilt bra måste jag säga. Men idag ska jag gå på förhandsvisning av Nina Frisk!
Senaste ringda telefonsamtal: Ringda? Det var nog till en kund för att kolla om hon vill ha ett hotell i Göteborg för 1695 kr/natten.
Senaste bubbelbadet: va, det var ju typ hundra år sen. Nej, det kan jag inte ens minnas.
Senaste spelade cd: Jag har beställt en massa skivor på CDON på senaste men jag lyssnar ju aldrig på de. Jag är så dålig.
Senaste kyss: imorse pussades jag och P - morgonpuss och godnattpuss är Livsviktigt.
Senaste gången du grät: Det var när jag såg Extreme Home Makeover senast. Jag gråter som ett barn när jag ser på det.
Senaste måltiden: kycklingchorizo, kikärtor, avokado, coctailtomater och lite svarta oliver.

Åtta har du nånsin:
Dejtat en av dina bästa kompisar: hmmmm...lite komplicerat det här. Jag har hånglat med ett gäng av mina vänner, ett par stycken vid upprepade tillfällen, men dejtat? Jag antar att KK inte räknas in här?
Blivit arresterad: nej, det har jag inte. Och aldrig hamnat i fyllecell heller, märkligt nog. Blivit hållen av polisen i samband med match vid upprepade tillfällen.
Blivit kär vid första ögonkastet: njae. Jag har sagt "honom ska jag ha" och fått det.
Fastnat med blicken i någons urringning: ja, massor av gånger.
Fått ditt hjärta krossat: hahaha, vilket skämt. Skojar listmakaren?
Sagt att du älskar någon utan att mena det: ja
Haft ett one night stand: nej. Eller?
Busringt till någon: jajemän! som ngn sa, jag växte upp på den tiden då det inte fanns nummerpresentation.

Sex saker du gjort idag:
1. Förbannat mitt sena sänggående igår
2. Berättat för mina kollegor att jag ska sluta om en månad
3. Kommit på att jag måste packa ikväll eftersom jag åker till Berlin imorgon
4. Bestämt träff för kontrakt-skrivning imorgon bitti kl 8 med nya jobbet
5. Drömt mig bort til Italien och all mat jag ska köpa när jag är där
6. blivit sur på P för att han ska till Linköping och inte jag

Fem favoritsaker utan rangordning:
1. Min katt (om han nu är en sak)
2. Djurgårn (om det är en sak)
3. Min kalender (älskar att sitta och påta i den)
4. Min digitalkamera
5. Mina nya skor

Fyra personer du kan berätta allt för:
1. Mamma
2. Syster
3. I
4. P
Fast såklart kan man inte säga allt till ngn, men det mesta i alla fall.

Tre val:
Blått eller rött? Blå-blått
Sommar eller vinter? Både och. Sol på sommaren och snö på vintern, allt däremellan är ju egentligen skit
Choklad eller chips? Naturchips

Två saker att göra innan du dör:
1. Skaffa barn
2. Köpa hus på Ingarö

En sak du ångrar:
ojdå, det kan väl hända att man kan ångra vissa saker som man har gjort och tycka att man har varit helt dum i huvet. Men jag kan nog inte ångra något så här på rak arm. Nej.

inte kul

Jag har just meddelat mina kollegor att jag slutar om en månad. Iofs har jag inte skrivit på papper än på det nya stället så jag sitter ju jävligt löst just nu kan man säga. Tänk om hon säger att nej, vi accepterar inte det här.
Jag ringde därför henne innan jag sa ngt för att kolla att det var ok att jag kommer senare (2april) än vad vi alla hade hoppats. Och hon sa "självklart är du välkommen hit ändå". Men det sätter ju de lite i sitsen också, de behöver ju folk omgående. Så jag hoppas de tar in någon annan innan mig så att de får lite arbetsro.

Jaja, det löser sig. Nu är det värsta gjort. Jag ska dit och skriva kontrakt imorgon bitti kl 8 så då först kan jag pusta ut.

Hej och hoppsansa...

...varför blev det du och jag, varför blev det ingen annan?

Fantastisk textrad från tidigt I&S-material sent åttiotal.

Igår var jag på Rhapsody in Rock med jobbet. Det var ganska mycket "gud va jag är bra" och ganska mycket "robert wells, woho" men det var rätt kul faktiskt. Vi hade ju en liten champagnebar som bara vi hade tillgång till så det var mkt trevligt. Hängde lite bakom scenen ett tag och sådär. Publiken var tråkig och Robert Wells snackade skit om djurgårn i slutminutrarna så det var ju helt klart ett stort fett minus.

För övrigt ser det ju rätt ljust ut för Djurgårn. Det är bara en match kvar nu, LHC borta. Över tusen man ska dit med tåg och buss och egen hand. Jag är så sjuuuuuukt avundsjuk på P. Han ringde i morse och sjöng "jag ska till Linköping, jag ska till Linköping..." Han hade inte ngn biljett tidigare men lyckades knipa en på nätet imorse. Galet.
Det kommer bara vara tunga grabbar! Det kommer vara sjukt roligt! Jag är så jävla avundsjuk. Men Berlin ska vara fint så här års har jag hört.... eller inte.

En annan sjukt tråkig sak är att jag INTE får ta ut min semester och börja på mitt nya jobb tidigare. Jävla skit-chef. Jag måste vänta till April. =(
Och såklart, eftersom jag har gjort klart med nya jobbet, ringer min gamla praktikplats och säger att de vill ha mig med i sina framtidsplaner. Åh! kunde de inte ringt tidigare!

Nu är det gjort!

Det gick jättebra. Min chef var lugn och förstående men blev såklart lite besviken och tyckte det var synd. Och framförallt för företagets skull, det behövs ju unga fräscha i framtiden.

Jag sa det till honom att vi har tappat tre kunder det senaste halvåret, en person har sagt upp sig och den tjänsten ska inte tillsättas. Det känns inte som att det finns ngn framtid för mig här. Och det är egentligen inte heller ngn som gör ngt för att förbättra situationen så arbetsron är inte direkt lugn heller.

Och så sa jag att de hade kontaktat mig och att jag inte sökt jobbet själv.

Jaha, det var inte så farligt som man kan tro. Men å andra sidan, vad kan han göra? Säga nej, du får inte? Så det är klart att det gick bra. Nu ska vi bara komma överens om när min sista arbetsdag blir.

Första gången...

Idag ska jag göra ngt jag aldrig har gjort i hela mitt liv. Jag ska säga upp mig. Katastrof och ont i magen. Men det gäller att tänka på allt gott som kommer ut ur det (3000 kr mer i månaden tex...)

tillbaka från fjällen

Fantastiskt! Vilken skidåkning! Vilken snö!

Jag kan säga att jag haft det sjukt bra, hade gärna stannat minst två dagar till. Vi bestämde på stört att det här får bli en årlig tradition men nästa gång åker vi i en vecka. Fem dagar var lite kort. Vi åkte skidor torsdag-fredag och sen åkte vi på skoter-tur på kalfjället på lördagen. Asmysigt! Vi grillade korv, åkte skrana och hade det allmänt mysigt.
Bastade på kvällarna och rullade oss i snön.
Min systerdotter på tre år fick prova att åka slalom också, hon tyckte det var hur kul som helst. Hon tjöt av skratt.

Eftersom man har gått upp tidigt för att hinna till backen på morgonen har man ju inte fått sova ut direkt och man har ju jobbat hårt med kroppen så någon avslappnande semester har det ju inte varit. Fast samtidigt ändå har man ju sovit som en stock och dunat in vid tio varje kväll så... hur som helst har jag haft det super bra.

Och sen kommer måndagen och det är dags att gå till jobbet igen. Och livet bara flyter på fast man är borta.

semestersången

Idag på bussen till jobbet satt jag och skrockade lite för mig själv. Det var när jag tänkte på att jag har semester imorgon och resten av veckan som jag kom på den fina sången jag och I sjöng på Fuerte när vi levde charter en vecka. Vi jobbade alltså på den vindpinade ön men tog ut en veckas semester. Från början var det nog tänkt att vi skulle dra till Lanza eller kanske Gran can men det blev Corralejo stad by night i en veckas tid, en riktig charter. Och vår theme-song för denna vecka gick ngt i stil med:

Å vi ska sova,
Å vi ska supa,
Å vi ska simma,
Å vi ska sola,
Å vi ska stuffa,
Å vi ska sexa,
För vi har SEMESTER!!!!!!

*hahaaha* hej, det var så roligt när jag kom på den på bussen att jag satt och skrattade lite för mig själv och genast blev min (försenade) morgon mycket trevligare.
Nu kanske inte min långhelg i Kittelfjäll kommer se ut sådär riktigt men det ska bli fan så skönt att ha semester iaf, helt klart....

livet går framåt...

...i sakta mak.

Sjukt uttröttad av den här helgen. Jag somnade igår vid typ halv tio, som en stock. Och sov, sov, sov till klockan sju imorse. Snacka om slut. Men jag hade jäkligt roligt på kryssningen i lördags faktiskt. Träffade på Z från min gamla praktikplats, vi festade sen hela kvällen. En sak som var väldigt bra var att vi slapp träffa på en massa fulla killar som skulle stöta på oss - jätteskönt! Vi bara dansade och dansade och pratade och pratade, jättekul. Och sen blev klockan fem på morgonen och det började gunga som satan så jag fick en panikattack (som självklart förstärktes av alkoholen...) och ville bara av båten. Men jag överlevde det också. Sen försov jag och IM oss så vi kom inte ut ur hytten förrän kl halv tre typ. Jag var tvungen att gå upp och titta lite på vattnet en sväng innan dess men det blåste bara ordentligt uppe på toppen, vattnet var relativt lugnt så det var ok så jag gick och la mig igen och sov.

Var inte direkt sugen att köpa alkohol i taxfree men fick med mig lite iaf och åkte direkt hem till mor för inflyttning/födelsedagsmiddag. Trött som ett as. Åkte hem vid åtta, tittade lite på TV och åt soppeldynga (godis från båten) och stupade i säng.

Idag mår jag riktigt hyggligt men det gungar lite fortfarande här där jag sitter framför TV. Är så sjukt känslig för gunget på en båt.

För övrigt är jag sjukt irriterad på att de har bytt plats på rulltrapporna på Årstaberg. Eller har de det? Jag är hursomhelst förvirrade varje dag nu, tycker att det känns som att de sitter fel.

Glädjens tid

Eller nåt...

Det är ju trots allt fredag och det är ju en glädjens dag. Att vara ledig är ju underbart! Och jag tänkte sova imorgon bitti till minst tio-elva. Men sen ska jag ju ha gäster vid ett så jag får inte sova för länge... =)

Nu har det börjar rulla på här på jobbet igen, det är jätteskönt. Det har varit oroväckande lugnt alldeles för länge.

Hockey-bockey

Idag är det dags att gå till sin andra "vanlig elitserie-match" på en månad. Det ni! Ska bli kul. Nu är det väl iofs inte så jättevanligt att en legend blir hyllad så lite speciell är matchen ändå. Hoppas bara DIF vinner för Mickes skull...
Det ser ju bra ut nu i tabellen, hoppas bara att de kan hålla i sista här nu. Förra året darrade de ju på manchetten och dog helt efter OS så de missade slutspel - inte bra.

För övrigt är jag irriterad på blogger, jag kommer inte åt det hemma. Igår tex försökte jag komma in för att skriva en liten rad men det går inte! Sånt kan ju göra en människa tokig.

Idag på jobbet har vi haft data-stopp av och till under hela morgonen, as-irriterande! Vad ska man göra när man är helt beroende av datorerna för att kunna sköta sitt jobb. Herregud.

Hektiskt vecka

Det blir en hektisk vecka för mig detta. Idag ska jag gå på intervju och imorgon är det retorik som vanligt på tisdagar, onsdag blir plugg, torsdag hockey, fredag utgång med en barnledig I, lördag kryssning med PATA, söndag öppet hus hos mor. Phu.

Jag vet inte, det känns som att februari är rätt hektisk överlag. Kanske helt ointressant för er att veta men ändock.

Girlie Gang; ni är alla välkomna till min mor i sin nya lägenhet på söndag kl 15 för öppet hus!

Luncha

Idag har jag lunchat med I och bäbis. Det var trevligt. Iofs sov mest Milo men ändå, han var ju med. Och nu fick de äntligen hans en månads-present. En liten body med Tigger på och ett par byxor. De var jättefina om jag får säga det själv och det får jag ju. =)

Hur som helst var det sjukt trevligt. Om det är ngn annan som vet att de ska förbi Kista galleria ungefär vid tolv-tiden ngn dag får vederbörande gärna höra av sig så kan vi, om inte äta lunch, kanske ta en fika.

tittut

Nu har jag inte bloggat på väldigt länge. Det känns helt ok. Även om jag försökt ta mig in på blogger hemifrån men inte lyckets samt kommentera på andras bloggar och inte kunnat (vilket gjort mig ngt irriterad!).

Jaha, jag har varit sjuk i tre dagar. Det är inte så upplyftande. Egentligen hade jag kunnat vara sjuk idag också men jag är utled på att vara hemma och göra ingenting. Men jag har lite ont i kroppen, ont i halsen, ont i ena örat och jag känner mig allmänt krasslig med svidande ögon och lite snuva. Men jag orkar bara inte göra ingenting längre. Även om det var jätteskönt och behövligt att göra det de dagar jag faktiskt var hemma.

Det hinner dock hända så många saker som man inte tänker på på jobbet under tiden man är borta - det är jobbigt att komma tillbaka helt enkelt.

En kollega har tex sagt upp sig. Inte så oväntat, hon har varit på väg härifrån länge, men ändock. Så nu tror jag att alla tror att jag ska få fast tjänst, det känns som att alla har sagt det lite i förbifarten med ett menande leende.

Hockey

Jag försökte blogga igår men det gick inte på ngt sätt. Jag är lite trött på den här förvandligen av blogger, det har bara varit bök och stök tycker jag.

Hur som helst var jag på hockey igår och det var jätteroligt. Det var typ hundra år sen jag var på en "vanlig" match. De senaste åren har det mest varit slutspel och storsatsningarna man har gått på. Men igår gick vi af och det var över förväntan. Och jag såg dessutom matchen, jag satt inte i baren. Bara en sån sak!
Och sen vann ju Djurgårn också så det var ju bra. Och så blev det lite gruff och hat på slutet så vi blev alldeles uppeldade och sen visade det sig att sportbaren inne i Globen har öppet en timme efter match och det var ju ett nytt påfund. Men det var ju perfekt att slinka in där när man inte riktigt ville åka hem på en gång och sen kom matchens lirare dit, det gör de tydligen varje match. Intressant. Det var djurgårdskeepern Daniel Larsson, han var ju värsta chippen.

Jag tror att mina hockeydagar kan bli mer aktiva från och med nu!

otrogen

Jag känner mig så dum ibland på jobbet när jag pratar om att jag inte kan vänta till oktober med att veta om jag får fast tjänst när jag samtidigt är ute på marknaden och drar i trådar. Det känns som att man är otrogen. Men att byta jobb är ju faktiskt inget ovanligt, det gör folk varje dag. Det är bara det att jag aldrig sagt upp mig från ngt jobb. Det kan iofs bero på att jag aldrig har haft den typen av anställning. Jag menar, när du jobbar på timmar så slutar de ringa efter ett tag om du inte kan ta jobb och sen är det lixom inget mer med det. Och så går kontraktet ut och thats it. Då har man antagligen gått vidare till nästa extrajobb.

Men nu, när jag går till jobbet varje dag, när man pratar med sina kollegor om privata saker, när man faktiskt trivs rätt bra emellanåt, då är det lite jobbigare.