MASAI

Igår var det Masai hemma hos I. Det brukar vara kul, se bara här:

Denna bild är dock inte från igår, den är från TEMA RÖTT-masai hos mig i höstas. Det var mkt trevligt igår också men jag hade ingen kamera med mig (utom mobilen förstås men det tänkte jag inte på). Vår kamera har ju tyvärr gått sönder (eller det var kissen som tyckte det var en lämplig leksak...) och det är jättejobbigt tycker jag. Jag funderar på om man ska orka köpa en ny innan Istanbul eller om man ska ta kort med mobilen då. Vi har beslutat om att köpa ny kamera åtminstone till sommaren men då kan jag ju egentligen köpa en redan nu. Hm, vilka bekymmer. Vi får se om jag har råd och tid att fixa innan dess.

Men annars tror jag inte att jag behöver köpa något nytt? Dammsugare är inhandlad och vin, haha. Jag tror inte vi är i desperat behov av något annat nytt. Vi har hyllor till lilla toan (som förhoppningsvis blir klar inom kort efter stambytet). Det skulle kunna behövas är små kärl av olika slag att stoppa toalettartiklar i men det är ju inget större inköp. Och till köket behövs en sprits och en potatisstomp men herregud, det kan man ju klara sig utan.

Vin

Vi har köpt hur mkt vin som helst nu, det har blivit en mani i mitt huvud. Jag kan inte sluta köpa vin!! Det är faktiskt lite jobbigt.
Alkoholskatten går ju upp med typ 20% eller om det var 30 till och med. Eller kanske bara 10%? Äh, jag vet inte mer än att den går upp. Och så pratade jag och P om att vi skulle handla lite vin, eller åtmintone fylla upp vinstället. Det var ca 4 flaskor kort för att det skulle vara fullt. Vi tog fram höstens Allt om mat-vinspecial (de har ett nummer varje år som är vigt till vin) och tittade bara på fynd. Vi bestämde oss också för att köpa vin för över 90 kr, annars är det ju ingen större skillnad. Dessa kommer ju kosta över 100 kr sen. Haha, helt bisarrt.
Men så köpte P fyra flaskor och jag köpte fyra flaskor på lunchen i fredags plus att idag när jag var ute på stan så köpte jag fyra till! Haha, det måste få ett slut! Vi har så mkt vin så jag vet inte när vi ska hinna dricka upp allting. Och jag som inte ens dricker alkohol för tillfället... Ojoj. Men det kommer ju en sommar, då kan man dricka bäst man vill. Och mitt alkoholstopp är ju över inom kort så det är nog lugnt.

Idag är det Masai hos I. Det ska bli så trevligt! Jag funderar på att tillåta mig ett glas vin till middagen, det är ju trots allt bara en vecka kvar och jag har ju inte druckit sen 5 januari. Vi får se hur det känns på plats (och om hon "räknat" med det...)

För övrigt går mina tankar till Ps syster som har det lite jobbigt just nu. Hoppas hon känner mina goda tankar!

Namn på barn

En rolig sysselsättning som jag och P har är att vi brukar prata om vad våra eventuella framtida barn ska och inte ska heta. Mest vad de inte ska heta. Ibland förvånar han mig stort. Jag sa tex igår att våra barn inte ska heta Alfred iaf och det opponerade han sig mot. Jag förklarade att det inte är nåt fel på namnet Alfred men att mitt barn aldrig kommer heta det, lika lite som Albin. Det var två namn som jag aldrig hade trott han skulle gilla men tydligen.
Och sen förvånade han mig ännu mer med att gilla ett namn som jag gillar (men som jag inte avslöjar här, haha!) så det var ju skönt. Jag trodde vi låg ganska långt ifrån varandra.

Hur som helst så pratade vi massor om det här i Köpenhamn, typ "våra barn ska iaf aldrig heta Peder eller Hans Christian eller Morten, osv" *fniss*

Rätt låt vann!

Det tycker jag åtminstone. En av anledningarna till det är att det blev fullkomligt tyst i soffan när Malena framträdde. Under alla andra låtar pratade vi stup i kvarten men så fort Malena klev upp på scenen blev det knäpptyst - vi var helt absorberade av hennes utstrålning.

Sjukt bra!

Jaha

Jag har ju startat denna vecka med att vara positivt till ALLT!
Nu kom det en liten missberäkning men då får man tänka att sånt händer och det finns alltid lösningar på alla problem och annat käckt som man kan komma på. Det är ju inte alltid så lätt men jag ska inte klaga! =)

Nu lyssnar jag på Imperiet och surfar på nätet i väntan på min sambo som ska laga mat har jag bestämt när han kommer hem. Jag skulle ha varit på pubkväll men hade ingen lust och då tänkte jag att nej, jag ska tänka på vad JAG vill denna positiva vecka så det blir ingen pub för mig.

Och vår Istanbul-resa med jobbet blir nog av! Det är ju positivt.

Idag hade vi ett spontant möte och då gnällde min kollega så mkt att jag tänkte "fy fan va tråkigt att vara sån!" och så insåg jag att det är ju precis som jag varit de senaste (typ 52...) veckorna. Det var ju inte så kul men då är det desto roligare att det är slut på det nu!

Nu får det faan vara nog!!

Nu ska den här surkärringen bort! Nu får det vara nog med gnäll. Jag orkar inte vara sån här längre, det måste bli lite bot och bättring. Jag får helt enkelt ta tag i de bitar som jag tycker känns trista och meningslösa. Man måste ju försöka vända trenden lixom!
Nu är vi inne i mars och februari blev precis sådär som man fasar för men nu har vi kommit ut på andra sidan och nu är det ju faktiskt bara typ en och en halv månad kvar till maj!!! MAJ!!!!! VÅR!!!!!!!!!!!!!! UNDERBART!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Så nu får vi rycka upp oss och glädjas över livet!

Betingning

Så fort jag kommer till min plats på jobbet så blir det totalt stillestånd i mig. Jag tappar helt sugen! Det har blivit som en ond cirkel som jag knappt kan komma ur. Eller i alla fall inte vet vad jag ska göra åt för att komma ur.
Jag tycker att det är tråkigt att jobba. Det är tyvärr så enkelt. Jag tycker att min arbetsplats har förändrats för mkt till det sämre på senaste för att det ska kännas inspirerande och roligt att gå till jobbet. Det är bara ett jobb som man måste genomlida, typ. Det känns skittrist.
För ett år sen var ju situationen helt annorlunda här, då hade vi också mer roligt med varandra. Vi pratade med varandra och tyckte det var trevligt att hitta på saker och var betydligt mer påhittiga. Men nu är allt det borta. Med tanke på det senaste året är det kanske inte så konstigt men det är onekligen tråkigt.
Jag ska säga allt jag har på hjärtat om mitt jobb till min chef när vi har utvecklingssamtal. Jag hoppas att jag gör det i alla fall.