Semestern hägrar

Snart, snart, snart, snart, snart, snart, snart, snart har jag semester. Men inte så snart som jag skulle vilja.
Halva dagen idag och halva dagen imorgon och sen ÄNTLIGEN bär det av till Tallinn. Det ska bli så kul! Jag vet inte riktigt vad jag ska ha med mig, på mig eller så men det blir nog bra. Det ska vara 22 grader och sol i alla fall, det är ju alltid något!

Barnfria aktiviteter

Jag och min vän J kom fram till att vi två och L borde göra en massa barnfria aktiviteter. Liksom passa på nu, om det nån gång skulle bli så att vi också får barn. Men när vi skulle komma på några dylika aktiviteter dök det inte upp nånting i huvudet.
Fika? Javisst men det går ju lika bra med barn
Picnica? Javisst men det går ju lika bra med barn
Åka och bada? Javisst men det går ju lika bra med barn
Åka till nåns land? Javisst men det går ju lika bra med barn alternativt lämna hos pappa
Äta middag? Javisst men det går ju lika bra med barn
Äta ute? Javisst men då kan man lämna barnen hos pappa
Gå på SPA? Javisst men då kan man lämna barnen hos pappa
Gå på tivoli? Javisst men det går ju lika bra med barn (vi är ju inte direkt tivoli-typerna iofs...)

Det enda jag kan komma på är att resa bort men det går ju också lika bra med barn, alternativt lämna hos pappa. Så nej... jag vet inte vad vi ska hitta på. Men å andra sidan så kanske vi egentligen menar mer att vi ska passa på att umgås under friare former, typ ja vi kan ses imorgon och dricka vin och inte behöva planera det med barnets tid.

Men som sagt, det kanske aldrig blir några barn för oss så egentligen kanske man inte ska tänka i de banorna...

Vi kräver mer än så

Men vi kanske inte är bättre än så här?
Jag vet inte om jag ska våga mig på nån analys egentligen men allvarligt talat... Det är helt sjukt vilket fegt lag de ställer upp på banan, ingen vågar ta avslut. Så fort DIF kommer till offensivt straffområde är det som att ingen vill bli hjälte, alla är rädda att misslyckas. Det blir en eller två eller fem extra passar för mkt och anfallet rinner ut i sanden.
Vår målvakt har dessvärre tappat självförtroendet helt under sin skada. Han har återigen blivit den här ostabila, fladdriga målvakten som gör tavlor utan dess like. Vilket sprider osäkerhet i försvaret som då blir darrigt och hela laget blir lidande.

Katastrof. Vilket jävla pinsamt resultat. Klart vi ska vinna över FC Flora vilken dag i veckan som helst. Det är inte acceptabelt att inte vinna den matchen och framförallt inte när spelet är som det såg ut igår. Framförallt inte när man inte gör kämpar och gör sitt bästa. Men som sagt, vi kanske inte är bättre än så här...

Ikväll gäller det

Och det är inte roligt. Kanske nånting bra kan komma ur det här. Ikväll vänder det?
Eller så står vi där med gapande munnar och ångande frustration över vårt lag.

KOM IGEN DJURGÅRN, KRIGA!

Fortsatt nedräkning:

Ja, det har ännu inte kommit en cigarett över mina läppar. Nu har det kanske gått så pass lång tid att folk inte bryr sig nämnvärt om att man slutat röka, att det nu mer skulle bli konstigt om man faktiskt skulle stå där och dra in giftet i lungorna igen. Men det människor som aldrig rökt inte förstår är att det blir bara värre ju längre tiden går. Det blir som en tomhet, som endast fylls av nostalgi.

Det är inte lättare idag än det var dagen efter jag tog mitt sista bloss. Det är ungefär lika svårt. Fast just denna gång har det ju varit ganska enkelt för mig att sluta, just därför blir det nästan svårare och svårare. Jag klarar inte av tanken att jag aldrig mer ska röka så den försöker jag undvika så gott jag kan.

Jag vet bara att inte ett uns av rök har kommit innanför mina läppar sen den 31 maj och ju fler dagar som går desto mer förundrad blir jag.

Herr ångest på besök

Jag vet inte hur det är med er andra men jag får såna här korta, små minnesbilder som dyker upp då och då i mitt huvud helt oförhappandes. Det kan vara något som jag sagt, gjort eller bara nåt konstigt som har hänt i mitt liv tidigare som helt plötsligt poppar upp i mitt huvud. Gärna trista minnen som gör mig påmind om alla puckade grejer som har hänt. Och så får jag så ont i magen och ångest över det att jag vill ringa dessa människor och säga förlåt. För nåt som hände för flera år sen. Är det rimligt?
De kanske inte ens har uppfattat saker och ting som jag har gjort och så går jag runt och har ångest över det. Känns ju onödigt. Okej, vissa saker i mitt liv är jag inte stolt över och vissa saker som jag har sagt och gjort är ju verkligen inte alls varken ok eller försvarbart men jag vet inte, ska man ha ångest över sånt hela livet? Och vissa saker är ju jättefåniga. Men till er som läser (jag vet att ni inte är många): FÖRLÅT! Jag hoppas att ni förstår vilka situationer jag menar och jag ber verkligen om ursäkt för mitt idiotiska beteende. Jag har varit en dålig vän. Men jag hoppas att vi har lagt sånt bakom oss och att jag idag är en bra vän.

Hörde för övrigt apropå ingenting att WM bor på hotellet här på andra sidan E4:n ikväll. Hoppas det inte blir efterfest här i krokarna... Och hoppas verkligen inte att min darling råkar illa ut.

Lördagkväll

Det är lördag, solen strålar, Djurgårn möter IFK Göteborg och jag sitter hemma alldeles ensam. Nu kan man undra varför. Och det gör faktiskt jag också.

Ok, nu är klockan nio på kvällen, DIF förlorade på ett jävla skitmål i 91 min (en irriterande ovana de har lagt tills sig med...) och jag sitter fortfarande mol allena i min lägenhet och undrar vad fan jag gör här? Jag borde vara ute och parta och snacka inför Tallinn vid det här laget. Men icke.

semestern känns som en dröm

Såhär såg det ut på sandhamn förresten... =)

Inget nytt

Det är same old, same old. Jag jobbar och det är galet mkt just nu. Jag har skickat i väg alla mail och förfrågningar och väntar nu på alla svar och när de dimper ner (säkert alla på en gång) så kommer jag drukna i jobb. Inte kul.
Plus att imorgon har jag miljö-möte hela dagen så då kommer jag inte att vara tillgänglig för vanligt hederligt arbete.

Jaha, i övrigt ser det ut att ljusna för oss tycker jag! Resorna är bokade, det är bara några detaljer runt betalningarna som ska fixas. Det är skönt att jobba på resebyrå så att man själv kan välja när man kan/vill betala sina biljetter även om de måste ställas ut samma dag. Det är en fördel. En annan fördel är bra priser på hotell. Det är sånt man har nytta av när DIF ska ut i Europa exempelvis.

Det ska bli så kul i Tallinn och det ska bli så skönt med semester!

Livet blir inte alltid som man har tänkt sig

Det är då ett som är säkert.

Just nu känner jag att jag har fullt upp med att planera resor för mig själv. Det är galet mycket just nu.
Vi har ju Tallinn som är en resa för sig kan jag säga med en massa människor som inte kan bestämma sig. Det är 30jul-01aug.
Norrland ska bokas boende (iofs mamma som bokar det men ändå) och bilar är bokade. Datumen det gäller är 02aug-08aug.
Syrran, jag och hennes äldsta barn ska åka till Åre. Där måste jag fixa hotell och resa för oss alla, 29-31augusti.
En liten tripp med båt är även bokad för mig och I som iofs bara är en natt och som är bokat och klart, den 6-7 september.
Helgen 26-28 september åker jag och P till London (fick ett galet bra erbjudande på 4* hotell skickat till oss, var tvungen att slå till direkt) och jag måste boka flyget. Tror jag slår till på British Airways nu när hotellet kostar nada. Ryan är halva priset men det är ju lite meckigare plus inte så trevligt.

Ja, det kommer bli en dyr historia det här....

Tallinn

Ja, med skräckblandad förtjusning såg jag och min kollega M lottningen för kvalet till Uefa-cupen live på deras hemsida i tisdags. Och tamigtusan om det inte blev helt som vi hade tänkt - börja hemma och spela borta 31 juli då vi båda har semester. Vi jublade över det en stund och började genast planera resandet.

Det är alltså Tallinn som är resmålet och då finns det ju ett par alternativ. Ska man våga åka båt tex kvällen innan eller kan det bli ett sjöslag utav helvete? Eller ska man vara lite vuxen och förståndig och åka samma dag som matchen spelas, dvs torsdag morgon? Alldeles oavsett blir det retur den 1 augusti i vilket fall eftersom vi ska åka till Norrland den 2:a. Det blir lite körigt det där men det kan det ju vara värt! =)

Och så måste man hitta nåt shysst hotell också. Det är lite klurigt men jag och M håller på och filar på det där så det blir nog bra.