Bröllop

Jag har dragits med av den här bröllopshetsen som är här på jobbet och tänker bara på hur mitt bröllop ska vara. Jag har surfat runt på bröllopstorget, tittat på (hiskeliga) bröllopsklänningar, tittat på ringar och börjat fundera så smått på i vilken typ av lokal man ska vara i. Hallå, jag ska inte gifta mig!!! I alla fall inte NU.
Och så var jag på middag hos J igår, jättetrevligt var det. Vi åt tomatsoppa med fetaost i och typ världens godaste bröd. Och pratade bara om bröllop. Hela kvällen. Och hon ska inte heller gifta sig än på ett tag. Ingen av oss är ens förlovade! Vi pratade förutom om klänningar och ringar, om pengar, tidsperspektiv (helst innan man skaffar barn, tyckte vi båda), vilka man ska/måste/vill bjuda, barnfritt eller inte, lokaler och kyrkbröllop vs borgerligt. Vi hann med andra ord täcka in ganska mycket. Jag tycker det är jätteroligt att tänka på allting sånt men jag vet inte vad min karl skulle säga om han visste vad jag går och planerar. Han skulle nog mest bara sucka djupt.
Men igår när jag kom hem frågade jag honom två viktiga frågor: om vi gifter oss - vill du gifta dig i kyrkan? och om vi gifter oss - kommer/vill du vara med och planera då? Svaren blev: "spelar ingen roll" och "du kommer ju planera allt än då så det tror jag inte". Hmmm. Vilket engagemang va. Men å andra sidan så har vi ju inte börjat prata om det "på riktigt" så varför skulle han engagera sig?

Nej, jag måste slå dessa tankar ur huvudet nu innan jag blir knäpp. Vi har ändå inte råd att gifta oss än på ett tag. Vi ska ju köpa säng för sjutton!