Klart man kan vara lycklig och bli lycklig av andra saker som ex sin partner, fantastiska dagar, stora händelser i sittt liv och så vidare. Man kan finna extas i mycket. Men ingenting slår denna orgie av lycka som endast varar ett par sekunder. Det finns inget så flyktigt som denna sanna lycka. Och det är därför tror jag som man fortsätter att gå match efter match, år efter år. Vi strävar efter denna ouppnåeliga lycka som inte går att hitta någon annanstans.
Härliga Djurgårn!
2 comments:
Den bilden är helt underbar. Ja känslan är ganska unik. Och känslan efetr Sm-gulden 2000 (hockey) och 2002 (fotboll) är också så otroligt svår att uppnå igen. Visst, alla guld har varit underbara men just de där två första gulden man fick uppleva gav den där sanslösa lyckan som man inte tror finns. Man är ju bara fantastiskt lycklig fast man har en massa annan trubbel i livet plus vaknar bakis. Inget, inget kan rubba ens eufori. Det är verkligen att gå på moln.
Ja verkligen! Det är ju en helt annan typ av lycka än "vanlig" mysig lycka. Det är en euforisk lycka som du säger. Ibland är den så ofattbar att man får minnesluckor. Jag minns nåt tillfälle under finalen i hockeyn 2000 som allting bara försvann, det blev lixom svart. När DIF gjorde typ avgörande målet och vi bara skrek rakt ut och det var så stort, så stort så jag mindes det knappt efteråt för att det inte gick att greppa.
Och sen är det ju hela den där grejen också att alla är där för samma sak vilket gör att lyckan blir ännu mer påtaglig.
Tänk alla de som aldrig får uppleva det. Vilken hemsk förlust.
Post a Comment