Igår när jag kom hem stod toaletten och handfatet i trapphuset. Jag klev försiktigt in i lägenheten och svängde runt hörnet in i lilla hallen och ett plast-hem. Allting var instoppat i plast och silvertejp, kändes lite som nån rymdfilm... Det susade från nån typ av fläkt också vilket gjorde det hela än mer påtagligt.
Men så är det tydligen att leva med ett stambyte. Jag har aldrig varit med om det tidigare. Det enda som skulle kunna ha räknats är väl vattenläckan hos I när vi var mindre och de bodde i vår gamla förort. Men det minns jag inte som särskilt inplastat, bara stängd dörr.
3 comments:
Tänkte just påminna dig om den, ha ha. Det var ju världens största fläkt och golvet var borta och inga möbler och plastat runt själva vattenskadan. Fast vi fick ju vara i rummet, vi har bilder från nåns kalas (kanske mitt?) där vi sitter vid långbord inne i det kala rummet med betonggolv. :-)
ja, fläkten minns jag lite grann av. Men vilket rum menar du att vi fick vara i??
Jag minns det bara som att toaletten var avstängd typ. Men så var det tydligen inte, tänk vad fel man kan minnas..
Vi har lixom plast istället för dörrar och silvertejp i mitten (för att det inte ska fladdra antar jag) som är uppskuren så det är som en liten öppning plus extra plast på det så att det blir som en sluss...
så var det väl ändå inte hos er?
Post a Comment