Som på film

I helgen firade jag och P fem år tillsammans. Fem år, det är ju helt sjukt lång tid. Var har alla dessa år tagit vägen? Och vad har jag lyckats åstadkomma under de åren, det är ju verkligen en bra fråga...
Hur som helst, i fredags (då själva årsdagen inträffade) gjorde vi inget särskilt. Vi åt tacos och tittade på TV och softade och ropade högt av glädje varje gång vi kom på att vi numera har semester i två veckor.
På lördagen var det match och hur det gick vet vi alla. Det var även en ordentlig fylla. Och jag blev anklagad för diverse saker. På något sätt ringde min tonårsförälskelses ord i öronen hela kvällen för P och M påstod precis som han gjorde för tio år sen att det finns två sorter av mig. Den glada, fantastiska tjejen som man inte kan undgå att älska och den sura, idiotiska tjejen som man inte kan tycka om överhuvudtaget. Jag vet inte vad jag ska säga om sånt. Det är klart att det måste vara sant men om det är sant är det ju verkligen helt fruktansvärt. Har ingenting hänt på tio år??? Och är jag verkligen så melodramatisk? Är jag verkligen uppe på toppen för att rasa i botten i nästa sekund så att de människor som står mig närmast inte kan stå ut med mig? Det är ju hemskt. Jag trodde i min enfald att jag hade utvecklats som människa och ändå kunde kontrollera mina dåliga sidor betydligt bättre idag. Men tydligen inte. Jag måste ju göra något åt det här. Men vad?
Så kom det sedan en söndag och det var bokat för fem-års-firande ute på Sandhamn. Vi gick upp i ottan för att lite bakfulla ta båten ut som gick 9.30. Det var typ vi och kanske en handfull människor till, det var ju skönt. Vi kom ut till ön och åt lunch på värdshuset och solen strålade verkligen men det blåste lite grann. Vi fick inte checka in på hotellet direkt så vi gick bort till den fantastiska stranden på andra sidan och pratade om hur vårat hus ska se ut, som vi ska köpa när vi är stora och har en massa pengar. Vi åt mjukglass och när vi fick tillgång till rummet tittade vi på TV och sov en stund innan det var dags för middag.
Middagen intogs i hotellets restaurang och det var två rätters fantastisk måltid med ett helt sjukt gott rosevin till. Vi hade med oss en flaska champagne så efter middagen gick vi bort till vår strand igen och satt på klipporna medan solen gick ner och det var verkligen så där mysigt som man tror att det ska vara men som det nästan aldrig blir för att man har för höga förväntningar. Under tiden blev vi sugna på att bada så det gjorde vi, ett kvällsdopp i havet innan vi vandrade hemåt till hotellbaren där vi tog en nattfösare och sen i säng. Vilken helt fantastisk dag det var!! Som på film, verkligen.
Och igår slöade vi i sängen, åt frukost, låg vid poolen och solade, gick ner i relaxavdelningen och badade lite i inomhuspoolen, drack kaffe, bastade lite och sen gick båten hem vid fem och vi kom hem lite solbrända och fullkomligt utvilade.

Det är galet skönt med semester!!!