Imorgon är det begravningen. Det känns väl... sådär måste jag säga. Jag vet att jag kommer gråta hur mycket som helst men det får man ju så det är väl ok. Men ändå, jag vet inte. Jag funderade och funderade på om jag ville att P skulle vara med men jag beslutade mig för att det nog inte vore så bra. För det första kände han ju aldrig morfar när han var frisk och för det andra skulle jag nog mest tycka att det var jobbigt och oroa mig för att han skulle tycka att det är jobbigt.
Men vi ska ha släktmiddag sen och då ska han vara med iaf.
No comments:
Post a Comment